Det är krig om datorn här hemma. Varken högljutt eller tyst. Helt klart är det i alla fall att väldigt mkt kretsar kring vem av oss två som kan sitta vid datorn. Eftersom jag jobbar hemma hela vardagarna och kan inte göra det utan dator har jag företrädesrätt under jobbtiden. Vilket också gör att när jag gjort mina timmar för dagen är det svårt att motivera varför jag fortfarande ska ha exklusiv rätt till den under kvällen. Men jag VILL. Så efter ett par veckor med detta "problem" står det klart vad lösningen är. En bärbar dator kommer att införskaffas och wlan kommer att upprättas i den gigantiska bostaden. Då ska jag f*n blogga heeeeela tiden, haha. Nu får jag inte så många chanser.
På tal om det blev jag förvånad men glad när Brinken efterfrågade tätare uppdatering av min blogg. Se där, det finns trots allt folk som läser här. Fantastiskt. Jag lovade att bättra mig.
I morgon kväll ska jag ta mig ner till storstan för ett helt dygn. Jag ska på utbildning i 3 timmar (haha) och passa på att ha nåt möte oxå. Och det ska bli skönt att andas avgaser igen en stund. Att jobba hemma är nog inget som jag ska sysselsätta mig med på heltid i framtiden. Att leva och jobba på samma ställe gör världen, ja... ganska liten. Visst jag får mycket gjort eftersom jag inte har så mkt omkring som distraherar mig, men det finns ett hyfsat snabbt växande behov av interaktion med andra lite lagom kontinuerligt sådär. Typ varje dag i lagom dos.
När jag åker ner får jag träffa Jenny oxå. Hon ska alledeles snart öka avståndet mellan oss ytterligare genom att åka till en småstad i sydtyskland och jobba typ ett halvår. Mitt uppdrag till henne under hennes tid där är att baka semlor och bjuda tyskarna på semmeldagen. Hon kommer ju göra succé. Jag kommer sakna henne, thank god for Internet. Saknar henne nu med fast nu är hon typ bara ett par timmar bort.
Senaste kvällarna har jag och de andra som ska åka till Paris i mars kollat efter hotell till vår resa. Tänk vad lättlurad man är, fast medvetet liksom. De hotell som har hyfsat fina bilder på sina sidor blir man alldeles överförtjust i medan man är väldigt snabb att rata de som inte ser lika "proffsiga" ut. Att de som verkar jättebra kan ha lagt upp bilder på fyrstjärniga finhotell och inte den egna råtthålet vill man liksom inte tänka på ("och tänk ändå vad billigt fast det är så fint!"). Jaja, var vi nu än hamnar blir det nog bra. Bara de har frukost är jag glad.
Idag är det teorilektion på ridskolan i 1,5 h. Efter att inte haft teoripass på 1,5 år hade jag glömt bort att man har det här. Men med tanke på att det var så länge sen sist kanske det kan vara nyttigt. Jag föredrar dock praktik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar