Kommer nog inte kunna sova så mycket i natt

för det är spännande grejer på gång! Inte för mig men för nån annan som får skriva om det i sin egen blogg nån gång framöver :)

Åsså håller jag på att packa grejer till skåneresan imorron, så jag kommer även att ligga och tänka på vad jag inte lagt ner än och att jag inte ska glömma det. Jag, Elma och Svea ska ut och flyga, det känns intressant att åka själv med dem...... Peppe ska vara kvar och jobba i en dryg vecka till. Håll tummarna för att ingen av oss får ont i öronen, eller att Elma inte får för sig att hon oxå ska sitta i mitt knä. Och att vi inte svettas ihjäl på resan, det ska bli 25 grader i morron oxå.

Så nu blir det inte mycket mer skrivet på ett tag framöver, internet kommer inte att finnas tillgängligt på den plats jag kommer att vara på. Hasta la vista!

Nattljus

En av de bästa grejerna med norrland är att det inte blir mörkt på nätterna vid den här årstiden. Uppskattar verkligen att det som mörkast blir skymning. Eftersom jag har haft sönder kameran så kan jag inte lägga upp nån bild av hur det ser ut just nu, men det kanske går att ordna från mobilkameran sen istället.

Idag kom vår nya lilla granne till världen som ska bo på 42A! En liten pojke som verkar må bara fint. Det är alltid skönt att få andas ut när man hör att de små liven kommit ut och mår bra. Ska bli otroligt spännande att träffa honom sen. På den enda bild jag sett tycker jag han är otroligt lik sin far. Undrar vad han ska heta....?

I morgon är det utflyktsdag med Elmas dagisavdelning, turen går till Leos lekland till barnens stora glädje. Själv är jag liiiite avskräckt för allt sånt där sen vi var på 4-årskalas i söndags... gaaaah. Men Elma tycker att det ska bli jätteroligt, och jag är glad när hon är glad.

Lördagsgodis

Peppe har jobbdygn så jag och smågrisarna har försökt sysselsätta oss lite lagom. Eftersom veckans höjdpunkt för Elma är att få köpa lördagsgodis skulle vi såklart göra det, men det gäller att vara taktisk en sån här dag... Så när hon hade fått i sig tillräckligt med fiskpinnar och ris frågade jag henne om hon visste vad det är för dag idag, och efter lite funderande och vägledning kom hon på att hon skulle få lördagsgodis = lycka. Så vi travade iväg till affären i lite hagelskurar och sånt, köpte en liten påse godis som hon till hälften gav bort till mig eftersom hon ändå mest gillar choklad och andra rätt okomplicerade godisar. Under resten av dagen har hon som vanligt hållit koll på var påsen finns och ätit lite ur den, då och då. Tror att mängden blev rätt lagom för hon åt en hel del till middag sen oxå. Nu på kvällen när vi hade släckt lampan och hon skulle sova sa hon efter en stunds tystnad (jag trodde att hon hade somnat):
- Mamma, var är mitt lördagsgodis?
- Det är slut nu.
- Ja, det blir ju snart lördag igen.
Helt rätt, Elma.

Jonny och Maria var här o fikade i eftermiddags, skönt att i alla fall få ett par timmars vuxensällskap under ett sånt här dygn. Tack! Det gör en himla skillnad faktiskt. Marias mage är riktigt stor nu, typ helt klar. Så spännande att se vem som kommer ut, och även de andra i omgivningen. Grannarna är ju de som är absolut närmast i tid (snitt på måndag) men sen är det Maria och Jonnys tur att få träffa sin gullunge, när som helst.

Provade att lägga Svea i sin säng uppe i sovrummet nu efter att hon somnat i Elmas rum under nattningssessionen, annars brukar hon ligga och sova i soffan här nere tills jag går o lägger mig. Men det verkar funka bra, hon har fortfarande inte vaknat vad jag har hört. Ska nog börja lägga henne mer där uppe på kvällarna, får för mig att det är bättre att vänja henne vid det än att hon ska vara här nere.

Nu ska jag ta lite kvällsfika och titta på ett avsnitt av Varuhuset, nostalgiserien nr 1!

Dagen D?

Enligt statistiken, om man nu kan kalla en engångsföreteelse för statistik, så är det idag barnet ska komma. Det är 6 dagar kvar till det beräknade datumet och det var då Elma kom, så 100% av gångerna har det ju blivit så tidigare. Näää jag vet! Det är klart att det inte behöver betyda samma sak, men visst finns det en viss beredskap. T.ex. varje gång jag ringer nånstans (speciellt till Pia :)) får man frågan "Är det dax?". I hennes fall frågar hon till och med när hon själv ringer upp hahaha!

Ny parvel på jorden!

Nä, inte vår parvel än.
Men stort grattis till Maria med familj som idag fått en till son!

Tillbaka

Efter ca tre veckors ledighet återvände jag i morse till jobbet. Det kändes. Halva dagen gick åt till att vara lätt förvirrad över vad saker egentligen handlade om, resten av dagen försökte jag faktiskt ta tag i några av dem. Igår hade jag svårt att somna för att jag hade ställt klockan, det kändes så ovant. Och en massa tankar började snurra på i huvet. Det var som att allt som varit på paus kom nära igen. Dessutom börjar jag inse att krabaten som lever om i magen snart kommer att komma ut. Ja, det blev lite för många stora tankar samtidigt men till slut lyckades jag somna ändå. Det är som att den här graviditeten bara har pågått utan att jag hunnit tänka på det så mkt, och som att jag upptäckte det "på riktigt" för bara ett tag sen. I fredags på kontrollbesöket fick jag en hög med papper av barnmorskan som handlar om amning, tiden på bb, förlossningsplan osv. Det fick mig att vakna till lite tror jag. Hon sa att när värkarna börjar ska jag inte vänta så länge med att åka in, för det kan går rätt snabbt. Och det är ju bra, men samtidigt blev jag lite rädd att jag kommer vara mentalt oförberedd när det väl börjar eftersom jag inte haft så stort fokus på det. Jag tänker mkt mer på praktiska saker som t.ex. hur man gör när båda barnen vaknar på natten och jag är själv, var och hur vi ska lämna Elma när vi ska till förlossningen. Tänk om jag är själv m Elma på natten när det sätter igång. Och så vidare.

Elma fick ett litet elpiano av farfar i julklapp, nu har hon döpt det till pilliano. Hon är så söt, hur ska man kunna tycka om ett barn till lika mkt? (finns det nån förälder som tänkt så förut....?)

Förvånad...

.... och nästan lite oroad över att jag sov mig genom ett hejdundrande åskväder i natt. Jag har fått berättat för mig av flera grannar att det knappt gick en sekund mellan blixt och dunder när det var som närmast. Och jag som trodde att jag var hyfsat lättväckt... Eller är det bara Elma jag hör och inget annat? Peter hörde inget heller. Vaknade Elma och var ledsen utan att nån kom och hämtade henne? En kontrollmänniska som jag tycker att det nästan känns lite obehagligt att inte haft en aning om det här. Så här lät det säger en av de vakna:

02,10 (den nya klockradion visar tiden i taket)
PANG! BRAK! VÄRLDSKRIG!!! Flög som en projektil rakt upp i luften... Åskan var i gång igen! Jag är inte ett dugg rädd för åska, Men jeeesus! Nu var den precis ovanför mig! Låg där som en utslagen gråsäl, smått irriterad och så där trött som bara Pialisafisa kan va. SHHHHHHAAAAAABBBBAAAANNNGGGGGG!!!!! Nä nu jävlar!!! Älgade upp ur sängen... sprang rakt in i sovrumsdörren som jag hade glömt att jag stängt, snubblade in i vardagsrummet och satte mig på ändan mitt på golvet... Krälade fram till de förbannade eluttagen för att dra ut tv'n, datorn och akvariet igen. Utmattad drog jag mig tillbaka i sängen. Det är nått konstigt med åska. Jag tror att jag har blivit hjärntvättad som barn. Varendaste blixt så börjar hjärnan oavkortat...1...2...3, Boom! Pirr, pirr, hihi, 3 km. Vilken nörd man är. Igen 1... BOOOM! Å nu är den här! (pirrig-läskig-fantastisk-känsla). Ja så låg jag och höll på fram till strax efter 03,00 då jag mer funderade på om det skulle bli en till smäll, eller om jag kunde ta och börja fundera på att somna. Jag somnade...

På morronen var det fortfarande ösregn så vi gick till öppna förskolan för att fördriva tiden lite. Sångstund, lek och fika i en och en halv timme. Sen var Elma trött, vilket jag var rätt tacksam för. Jag har en gräns för hur länge jag kan vistas i en miljö där många av mammorna är väääääldigt mycket mamma och inget annat.

Nattsvammel

En lördagkväll vid den här tiden (23.30) är det nog många som känner att det börjar bli dax att ringa taxi för att ta sig till krogen. Jag däremot, sitter i hemmets lugna vrå efter att ha varit på middag hos Jonny och Maria. Elma kände att det var lördagkväll och "partaj" så hon vek inte in kepsen förrän vid 23-tiden. Nu ligger hon och sover djupt efter den vilda kvällen. Igår somnade hon oxå ovaggad efter att ha haft fyra andra barn (de är ju inte så mycket bebisar längre) på besök i flera timmar. Efter den bravaden är jag ännu mer imponerad av dagispersonal än vad jag var innan. Den ljudnivå och aktivitet det där gänget kunde åstadkomma var allt annat än lugnt. Men det var roligt också, tyckte både föräldrarna och barnen.

I morron ska jag förbereda mig så gott jag kan inför måndag. Jag kan inte skriva vad det är jag ska göra p.g.a. att mina förhoppningar om att det ska gå i lås är för stora. (F*n, nu minskade genast oddsen, se nr 2).

Sitter och försöker komma på vad som hänt senaste veckan, men jag minns inte så noga. Peppe har jobbat flera s.k. dagpass mellan 8-20 vilket har gjort att jag och Elma har varit själva en hel del. Hon, som alltid varit så nöjd och glad med nästan allt, har nu kommit in i en period där inget verkar vara bra. Speciellt inte att bli nedsatt på golvet. Jag har varit ganska slut på kvällarna efter att ha försökt att underhålla henne och inte bli allför bedrövad över att hon verkar missnöjd.

Veckans ridpass visade sig vare teorilektion, dock uppsutten sådan. Sitsträning stod det på lappen, vilket innebar att vi turades om att longera och att rida utan tyglar eller stigbyglar, just för att hitta balans och den rätta sitsen. Det kanske låter enkelt men det var ganska svårt, speciellt när hästen vi red hade så skumpig trav. Longera har jag inte gjort på många årtionden så det var minst lika svårt. Själva ridningen blev inte så lång per person eftersom vi bytte av varandra, kanske 15 minuter, men ack vilken träningsvärk det resulterade i.

Jag har under veckan skickat in flera jobbansökningar. En av anställningarna sköts av en välkänd rekryteringsfirma som ville att man skulle göra ett webbaserat test för att komplettera de uppgifter man registrerat i deras databas. Testet kändes som ett skämt, jag var hela tiden övertygad om att det skulle visa sig att jag var med i internets motsvarighet till dolda kameran. Man fick en ordkombination och svarsalternativ som man skulle para ihop den första ordkombinationen med. Så här kunde det se ut:

Bi : Vingar
- Is : Vatten
- Öl : Alkohol
- Hav : Vind

Va f*n?! Vadå? Att välja nåt av de svarsalternativen känns som att man lika gärna kan blunda och peka. Nu läste jag inte instruktionerna jättenoga, men jag hann uppfatta att det var för att se hur det stod till med den språkliga förmågan. Mmm, okej. Jag har ingen aning om hur "bra" det gick på det där testet, jag hann väl svara på 50-60 såna frågor innan tiden var slut och kände mig mest bara förvirrad efteråt.

Nä, nu känner jag efter att ha hållit på med det här inlägget i typ en timme samtidigt som jag pratat på msn att jag är astrött. God natt.

En onsdag

I morse fick jag ett obehagligt och sorgsamt sms. Jag håller verkligen tummarna för att det har ordnat sig på bästa sätt.

Efter ett par timmar var vi redo för att ge oss ut och vi styrde kosan mot Ica maxi. Ett par timmar senare med massa grejer och ett halvmeter långt kvitto åkte vi och hämtade upp frisörskan som skulle klippa en av mammorna i föräldragruppen. Medan hon blev klippt fick jag vara barnvakt till både Elma och det andra barnet som är ungefär lika gammalt. Som tur var satt Elma bara och betraktade lillkillen som levde om betydligt mer, alltså behövde jag nästan bara koncentrera mig på honom. Tänk om man hade fått tvillingar.... ojoj. Efter klippningen åkte jag och frisörskan till den andra ridskolan och tittade på när K hade hopplektion. Herregud, vilket stort ställe är. Hoppning är helt klart något som med fördel upplevs från läktaren. Det är fullt tillräckligt nervkittlande där ifrån. Väl hemma pratade jag med E som i måndags fick en son! Stort grattis till henne och M. Skönt att höra att allt gått så bra eftersom graviditeten inte varit så lätt alla gånger, typ inte alls.

Och är jag väldigt trött, men jag måste vara uppe tills brödet som står i ugnen gräddats klart. Det är 16 minuter kvar. I morrn förmiddag ska vi titta på ett hus. Det är mest på kul och för att det ligger på ett mysigt ställe och har ett hyfsat bra pris. Vi får se om det känns mer allvarligt när vi varit där.

7 december

Nu har mamma varit på besök ett par dagar. Mest för Elmas skull, men lite för min och Peters också. Elma satte genast igång och le stora leenden mot henne (som hon träffat en gång tidigare) men är måttligt intresserad av att le mot mig. Schysst. Fick dock höra av Maria att det varit samma sak hos dem, men eftersom hennes son nu även börjat le mot henne så har jag fortfarande hopp.

Det äts väldigt mycket fika nu för tiden. Det bakas saffranskakor, bjuds på lussekatter, äts pepparkakor med ädelost osv osv. Jag som hade tänkt att försöka ha en hyfsad kosthållning framöver känner att det snarare gått åt motsatt håll. Och det kommer nog inte att bli mindre med tanke på att julen närmar sig med stormsteg. Jag försöker tänka att den dagliga promenaden inte upprättar lite balans i fikamisären.

Torsdag måste vara den sämsta tv-kvällen på hela veckan. TV 3 visar bara ångestframkallande program som Lyxfällan, Efterlyst och Insider, på 5an ska ett gäng med fjantiga inredningsmänniskor höja värdet på ett hus och i övrigt så är det inte så mycket annat kul att se heller. Tror ändå att jag ska titta lite på Lyxfällan och förfasas över hur otroligt dålig hand med pengar folk kan ha (sagt av en som för tillfället själv knappt har ett öre på kontot).

Förvirrat svammel

Fick bilder på Marias 1 vecka gamla son som är förbaskat söt. Ännu en gång i allt det här blir jag lite omskakad, har svårt att förstå verkligheten i det. Tänk att det var han som fanns där inne. Undrar vem som finns här inne. Blir både jätteglad och lite rädd för att det är så överväldigande och stort.

Idag blev corollan såld. Känns lite vemodigt, den har ju varit vår trotjänare i flera år nu. Samtidigt är det skönt att den gick relativt lätt att sälja och att vi fick så mycket pengar för den. Jag var helt säker på att vi skulle få gå ner ett antal tusen till i pris, nu behövde vi bara gå ner 2000.

Funderar på att gå hem från jobbet snart. Det jag gjort idag har resulterat i att vänta på förslag från utbildningsföretagen som vi ska köpa kurser av. Sitter och småduttar lite med det och med intranätet, men jag tror att jag har gjort mitt för idag.

8 augusti

Jag är kär i vår nya bil. Den är fin, snygg och känns trygg och är fantastisk att köra. Jag är hemskt glad att vi hittade den. När AC-n är lagad kommer jag att tycka ännu mer om den.

Idag var vi och hämtade tapetrullarna, kommande dagarna skulle vara rätt bra att ägna åt tapetsering. Vi skulle även låna/hyra ett tapetserarkit så att vi slipper köpa alla tillbehör man behöver, men alla var redan utlånade. Tipset från han i målarbutiken var att vi skulle "ringa ofta" för att höra om det kommit in nåt kit. Vi får väl se när det dyker upp. Känns som att tapeterna kommer att sitta på väggarna om tidigast ett halvår. Och det beror inte bara på att det inte finns några tapetserarkit att låna, utan även på vår ovilja/okunskap/lathet när det kommer till tapetsering.

Man vågar nästan inte säga det högt (nu skriver jag ju så då är det okej) men det här vädret... Jag är nästan less nu. Jag längtar absolut INTE till vintern, men jag välkomnar hösten. Det ser faktiskt ut som att det kan bli lite molningare ett par dagar framöver. Inte mig emot.

I bilen ligger ett skötbord och en spjälsäng från Ikea och väntar på att få komma in i lägenheten och bli ihopskruvade. Även fast det är ett himlans liv i magen emellanåt är det fortfarande svårt att förstå. Nu fick jag ytterligare en kick där inne som påminnelse om att det är verklighet. Tack.

Dagens grattis går till Jonny som fått en tillsvidareanställning på ett bra ställe med bra lön dessutom!