Lördagsgodis

Peppe har jobbdygn så jag och smågrisarna har försökt sysselsätta oss lite lagom. Eftersom veckans höjdpunkt för Elma är att få köpa lördagsgodis skulle vi såklart göra det, men det gäller att vara taktisk en sån här dag... Så när hon hade fått i sig tillräckligt med fiskpinnar och ris frågade jag henne om hon visste vad det är för dag idag, och efter lite funderande och vägledning kom hon på att hon skulle få lördagsgodis = lycka. Så vi travade iväg till affären i lite hagelskurar och sånt, köpte en liten påse godis som hon till hälften gav bort till mig eftersom hon ändå mest gillar choklad och andra rätt okomplicerade godisar. Under resten av dagen har hon som vanligt hållit koll på var påsen finns och ätit lite ur den, då och då. Tror att mängden blev rätt lagom för hon åt en hel del till middag sen oxå. Nu på kvällen när vi hade släckt lampan och hon skulle sova sa hon efter en stunds tystnad (jag trodde att hon hade somnat):
- Mamma, var är mitt lördagsgodis?
- Det är slut nu.
- Ja, det blir ju snart lördag igen.
Helt rätt, Elma.

Jonny och Maria var här o fikade i eftermiddags, skönt att i alla fall få ett par timmars vuxensällskap under ett sånt här dygn. Tack! Det gör en himla skillnad faktiskt. Marias mage är riktigt stor nu, typ helt klar. Så spännande att se vem som kommer ut, och även de andra i omgivningen. Grannarna är ju de som är absolut närmast i tid (snitt på måndag) men sen är det Maria och Jonnys tur att få träffa sin gullunge, när som helst.

Provade att lägga Svea i sin säng uppe i sovrummet nu efter att hon somnat i Elmas rum under nattningssessionen, annars brukar hon ligga och sova i soffan här nere tills jag går o lägger mig. Men det verkar funka bra, hon har fortfarande inte vaknat vad jag har hört. Ska nog börja lägga henne mer där uppe på kvällarna, får för mig att det är bättre att vänja henne vid det än att hon ska vara här nere.

Nu ska jag ta lite kvällsfika och titta på ett avsnitt av Varuhuset, nostalgiserien nr 1!

För insnöad

för att blogga för tillfället, så det kommer inte så mycket härifrån. Men för att meddela nånting kan jag berätta att Svea ler åt oss nu, mest mot Elma, och att på fredag kommer Jenny och hälsar på. Ända till på måndag, det ni! Våren verkar vara på väg på allvar nu. Trots att det ligger snö kvar på många ställen, dock ej på vägarna, så smälter det undan massor varje dag. Vårtecken (förutom snösmältning): tussilago förra veckan, en massa skrikande flygande svanar som verkar återvänt från sydligare breddgrader, att vår tomt smält fram vilket gör att vi nu måste återuppta planerna på hur vi ska fixa tomten. Gräsmatta, marksten osv osv. Känns nästan som att det är svårare att planera en liten tomt, än en stor. Den ska vara både funktionell och fin, men på en liiiten yta. Men jag tror att vi kommit på nåt bra nu.

Här är en liten bild på den minsta raringen, några av er har redan sett den men jag har inte laddat över några nya bilder än.

Midsommardagen

Vi åkte till Hissjö där vi firade midsommarafton igår för att lämna en bil, hämta lite kvarblivna saker och fika. Stämningen var mycket mer avslappnad än igår. Midsommarfirande kan lätt bli lite upphaussat (stavas det så?)

Så här ser jag ut enligt Pia

Så här ser Pia ut enligt Andreas

Andreas enligt Pia

Lille Q enligt Pia

Mina bleka fötter möter gräs

70 poäng

Utsikt från lilla huset på prärien

Elma

Hissjö rockers på logen

Midsommarafton

mötte oss i morse med ett riktigt regningt väder. Vi var bjudna till Hissjö på grillning och femkamp, så det var bara att slänga ner de regntätaste kläderna man äger. Lagom till att vi skulle åka upphörde regnet så kläderna kom aldrig till användning. Sillunch, femkamp (min bästa gren var att skjuta luftpistol - f*n vad roligt det är, det borde man göra mkt oftare), sjöng, hoppade på den gigantiska studsmattan, åt jordgubbstårta, gjorde krans till Elma (och lyckades fota henne med den på huvet, vilket var otroligt eftersom den var på i max några sekunder åt gången innan den kastades i marken), skar kött och halloumi, åt middag, fick hoppa över jordgubbarna o grädden och köra hem istället (Elma somnade). Nån klunk alkohol mitt på dan, men bara det. Å nu sitter jag här, och är faktiskt ganska trött. Det blir nog ingen sen kväll för mig.

Nu är det avspark

i matchen mot Ryssland och jag sitter inte vid tvn. Väntar på att Elma ev. ska somna i rummet här intill innan jag går ner. Tänker att det är bättre att låtsas som att allt e som vanligt, och inte bry sig om att det sitter tre personer nere och tjoar då och då ;) Det går sådär.

Musik och möbler

Här om dan införskaffade Jörgen biljetter till Kent den 18 november i Globens annex. Ska bli roligt att gå på konsert och att träffa Jenny en hel helg. Biljetterna tog slut på 2 minuter, men den rutinerade konsertmästaren lyckades knipa åt sig ett gäng ändå.

I hemmet har i stort sett alla möbler flyttat runt, Elma skulle nämligen få ett eget rum. Det egna rummet blev det som vi hittills haft som sovrum eftersom det är det enda som ligger lite avskiljt. Det var inte det lättaste att möblera ett rum med både soffa, tv, soffbord, matsalsbord och sex stolar, som tidigare inrymde hälften av de sakerna. Nu fick ett av de tidigare två vardagsrummen göras om till master bedroom. Till slut fann möblerna sin plats, det blev helt omvänt mot vad vi tänkt oss innan vi började. Men det blev riktigt bra.

Redan slut?

Senaste tre veckorna har känts som sommar trots att vädret inte alltid varit så somrigt. Veckan i skåne gick i svindlande fart, med facit i hand var den lite väl uppbokad. Det blev inte vad man kan kalla vilsam semester precis men å andra sidan var det roligt att träffa släkten.

Efter ett dygn i Umeå blev Tresjö nästa anhalt. Efter den ganska hektiska föregående veckan såg vi fram mot att ha allt man kan tänkas behöva inom promenadavstånd och att inte ha nåt planerat. Sena kvällar och sovmornar blev det, som tur är är Elma också inställd på semestertid så hon vaknar fram mot 10.30. Första veckan var det bara lugnt, det blev till och med badväder nån dag. Veckan efter gjorde vi en make over i vårt rum i "stugan". I huset kan man hitta de mest fantastiska färgval och färgkombinationer. I vårt rum har t.ex. alla lister varit knallgula till en beigesvampad tapet, i köket/matrummet är taket målat ljusblått, vindsluckan är tapetserad med rutig tapet, listerna utanför toan är äppelgröna till en rosa tapet, i hallen har man dekorerat taket med nån slags panelplankor med väv på. Osv osv. Vi målade listerna i rummet vita (bara det gjorde en avsevärd skillnad), målade taket, målade tre väggar gräddvita och en fondvägg chockladbrun, la in valnötsgolv och bankade dit sproilans vita golvlister. Känslan i rummet är en helt annan än innan.

Under veckan hann vi också med en shoppingtur i Övik där det var rea i varenda affär. Några fynd bland många: en klocka för 80 spänn, ett par sneakers för 124,50. Inte illa. På tal om shopping blev det ett par besök på loppisen i Tresjö också. Jag köpte ett gäng gamla Starlettidningar från 80-talet och återupplevde gamla minnen. Där fanns även en finfin tavla som passade bra i det nyrenoverade rummet för 30 kr. Men det bästa av allt var - hör och häpna - en kaffeservis med rosa rosor och guldkant. 120 spänn för rubbet, en cool kaffekanna, koppar m fat, assietter, sockerskål och gräddkanna.

Jaha, och nu är vi tillbaka i Umeå igen. Värre väder än det har varit idag får man leta efter, spöregn från morron till kväll. Känner mig lite ångesttyngd över att det känns som att sommaren är slut, igår kändes det som att hösten kommit. Åsså måste jag snart leta upp ett jobb, känns också lite vemodigt. Blää, jaja i morron är en ny dag, då kanske jag inte har på mig den svarta mössan längre.

Huvva, det ser verkligen oharmoniskt ut när jag lägger in bilder.

Tillbaka

Så har vi avverkat fem ganska hektiska dagar med turné i Stockholmsområdet. Ett tydligt tecken på att man planerat in för mycket är att det efteråt känns som att man sett personerna men inte träffat dem. Trots att man tillbringat åtminstone ett par timmar tillsammans. Ändå tyckte jag att jag hade gjort ett hyfsat bantat schema över vilka som skulle hinnas med den här gången. Att man aldrig lär sig. Hur som helst var det roligt att se dessa kära människor.

Att vara tillbaka i lugnet känns skönt. Idag ska jag bara softa, och njuta av att inte behöva passa tider och planera hur många timmar i förväg man måste åka för att hinna fram i tid. En promenad i vintern känns som ett lagom projekt för dagen.

Otroligt nog har jag inte fått tillbaka den för stora summan jag betalade in till Sktf för flera veckor sen. För en vecka sen idag fick jag beskedet om att de skulle betalas tillbaka på tisdan, tyvär har de fortfarande inte dykt upp. Visst att det kan ta ett par dagar mellan bankerna men nu börjar det ju bli lite väl länge. Gör aldrig det jag lyckades göra. Det är verkligen meningslöst och långdraget. Å andra sidan gör jag ju inte av med några pengar nästan alls när jag inte har dem i min ägo (ett försök att se det positiva).

Melodifestivalen 2: De som jag ville skulle gå vidare gick vidare. The Ark var bra men är vanligtvis ännu bättre. Marie Lindberg gick rakt in i mitt hjärta, tror dock inte att låten har nån chans att vinna. Men jag är glad att hon var där och förgyllde kvällen med sin avvikande stil i sammanhanget.

Jul och nyår

Jaha, så var det hela över.

Vi åkte till Tresjö dagen innan julafton, dit alla på Peters sida av släkten redan hunnit. Syskon, föräldrar, kusiner, kusiners respektive, moster o mosters man, mormor, morfar, hundar och katt. Allt som allt var vi 15 pers, inget dåligt sällskap tycker jag som är mer van vid att fira jul med tre personer. Peter fick för första gången axla rollen som jultomte, vilket han klarade galant (såklart). Han gick in i rollen som tomte med hela sin själ. Jag tyckte att han borde börja på nån teater. Julklappsutdelningen tog ca 2,5 timmar! Alla fick massor av fina saker.

Juldagen kändes lite mindre hektisk än julafton. Vi hann med en promenad innan det var dax för fika och sen middag igen. På kvällen spelade vi spelet Kampen mellan kvinna och man. Egentligen tycker jag inte om sånt där som ska peka ut skillnader på det här sättet, men jag sket i det och tyckte att det var ett ganska roligt spel. Dessutom vann vi.

Mellandagarna flöt på och vi ägnade oss åt att fika, äta, gå ut på promenad, spela spel och tv-spel, mellandagsreahandla. Även fast vi inte gjorde nåt speciellt gick tiden väldigt fort.

Rätt som det var hade det gått en hel vecka sen det var julafton och det var dax för nyårsfirande. Dagen var väl planerad och började på Kerstins udde vid 13-tiden. Vi hade hyrt stället och tack vare att Jonny slavat ihop ett presentkort när han jobbade där för ett par somrar sen behövde vi inte betala nåt heller. Där hade det dukats upp en liten buffé av ost, kex, frukt, skinka, korvar mm. Dessutom hade Jonny gjort den tipsrunda som var första grenen av tre i dagens tävling.

Vi hade tänkt och äta vid 18-tiden men eftersom ingen var klar då blev middan försenad till typ 20-tiden. Men den middan var värd att vänta på. Gött. En smutt på champagnen och ett par glas alkoholfritt vin var inte heller illa :) Mellan huvudrätten och efterrätten var det dax att tävla igen. Jörgen hade gjort en av sina eminenta quizer, med den självklara inriktningen musik. Ganska klurigt den här gången, men väldigt roligt. När efterrätten var uppäten var klockan typ 23.40, och det blev långa benet före ner till mormor och morfars lägenhet där 12-slaget skulle skålas in. Sen skulle de 78 raketerna som inhadlats skjutas upp.

Den sista tävlingsgrenen var typ charader (eller hur det nu stavas, det är inte varje dag man skriver det ordet). Läskigt tyckte jag. Men det gick bra trots att mina knän skakade en aning. När vi hade tävlat klart var klockan ca 03 och vad passar bättre än att börja köra lite Singstar vid den tiden? En av mina mer dominerande fobier är att sjunga inför folk. Trots det sjöng jag (inte minst trots att jag inte druckit nån alkohol) inte en gång utan jättemånga. Typiskt mig att först vara fobiskt rädd för nånting och sen nästan ostoppbar när jag väl gjort det en gång. 04.30 gick jag hem. Det fanns andra som satt kvar och spelade gitarr till 06.30.

På nyårsdan var det dax för alla att åka till sitt igen. Det kändes faktiskt riktigt vemodigt att lämna allt trevligt vi haft under veckan. Som tur är vet man att det kommer fler liknande tillfällen framöver!

Bloody hell

Igår var jag hos den nya barnmorskan. Jag var ganska nervös att det var den här gången det skulle tas blod igen. Det är inte bara obehagligt, det är även svårt att få det att funka. Men jo då, hon ville ha ett par rör. Jag förstår inte vad det är som händer, men när den där nål väl stuckits in i armen finns det inget hellre jag vill än att de där rören ska fyllas. Helst fort som attan. Men precis som förra gången slutade det att rinna, bara det att den här gången slutade det ännu tidigare. Jag blev kallsvettig, yr och svimmade nästan fast jag låg ner. Hon tyckte inte det var nån idé att fortsätta eftersom jag inte mådde så bra, vilket gör att jag måste gå och göra om det igen idag eller i morgon. Jippi! Hon gav mig ett bedövningsplåster att ha på stickstället en stund innan, och jag håller tummarna för att det ska ge mig lite hjälp på traven. För övrigt verkar hon jättesnäll och trevlig, och det kändes hemskt bra.

På kvällen blev det grillning på uteplatsen med Pia och Roger. Grillad marinerad kycklingfilé är inte dumt alls. Inte grillad halloumiost med honung heller. Det blev rätt sent med tanke på att de flesta av oss skulle upp och jobba idag. Men det var ju trevligt. Bl.a. skrattade vi åt gamla pinsamma one night stand-historier och pratade om att den yrkeskår R ingår i är väldigt speciell om man är en individ med egna tankar, som inte alltid motsvarar yrkeskårens.

Idag efter jobbet ska jag träffa Maria (om hon kan). Eftersom jag åker till sthlm i morgon och blir kvar där ett tag kommer hon vara mamma nästa gång vi ses. Spännande.

Lördagsnatt

Utan internet i hemmet blir det ingen bloggning gjord. Nu är klockan typ 1.30, jag sitter i en tom lägenhet så när som på datorn. Jag hamnade här för att jag kände internetabstinens och hade varit på "fest" tvärs över gatan från där gamla lägenheten ligger. Så när festsällskapet skulle gå ut och fortsätta sitt festande på stan, gick jag upp hit en sväng för att lindra abstinensen.

Senaste veckan har gått i fixa-ett-trivsamt-boende-tecknet. Det har handlats både inne- och utemöbler, hyresvärd har jagats för att få godkännande att byta ut de ruskiga tapeterna i det ena vardagsrummet, packats upp kartonger, kastats skräp, försynt tjatats på snickargrannen om att han ska lägga klart uteplatsens golv osv. Med tanke på hur kort tid vi bott där känns det ändå vant. En sak jag inte vant mig vid och som jag inte tycker om är källaren och tvättstugan. Där nere står en massa bråte huller om buller som hyresvärden lämnat kvar. Mörkrädd som jag är ogillar jag såna där utrymmen hur som helst, men den här källaren tar priset. Får en hel massa skräckfilmsassociationer när jag går ner där.

Jag saknar mina kompisar "hemma". Jag har många bra människor omkring mig här uppe, ingen tvekan om den saken, men jag saknar dem som jag känt sen massa år tillbaka. Visst kan man maila o ringa och allt sånt men det kan inte ersätta att ha dem på nära avstånd. Jag har i färskt minne varför jag valde att flytta hit igen, och vet att det beslutet var det rätta. Tänk om de alla kunde flytta hit! (stor chans, men lite kan man ju få drömma).

Godnatt