Svea 1 år

I natt/morse för ett år sen blev jag ordentligt spysjuk och då tyckte Svea det var passande att göra entré. Det här året har gått så fort, så fort och hon blir bara mer och mer härlig för varje dag som går. Vi är så glada att du finns hos oss, underbara lilla älskade barn!

En sen recension av förra helgen

Förra helgen åkte vi till storstan med anledning av att Kent spelade på Annexet på söndan. Som vanligt blev dagarna lite smått hysteriska med tanke på hur mkt man alltid vill hinna med. Försökte dock att boka in saker i måttlig mängd och avbokade t.o.m. en fikadejt för jag inte riktigt mäktade med den. Inte på grund av personen, utan för att jag hade sovit alldeles för lite och för att vi skulle på Kent på kvällen. Och då fick jag såklart dåligt samvete... Jag hade ju kunnat låtit bli att avboka den och istället skyndat mellan ställen jag skulle varit på, och struntat i att bara ta det lugnt några timmar. Men jag ORKADE inte. Man är ju bara människa.

Okej, Kent. Jag har fått uppfattningen om att man antingen älskar eller hatar dem. Jag älskar dem, och inte mindre efter att ha sett dem live. Det har krävts en del inlyssning på Tillbaka till samtiden, men det har varit ett sant nöje. Vi stod i alla fall rätt långt fram, inte längst fram såklart - då får jag klaustrofobi, och sjöng med i alla underliga, konstiga, metaforiska texter så gott det gick. Lite gammalt material spelades såklart oxå (sånt som var före Vapen o ammunition), vilket jag inte kan, men samtidigt hade de en ljusshow som inte gick av för hackor. Tyvär gör sig sällan sånt så bra på bild så jag skiter i att lägga upp nån :) Så här efteråt har ju tråkigt nog intrycken bleknat lite, men flera av låtarna har ger nu en en annan känsla än innan. Det var värt vartenda öre att få stå där!

1-åringen

På dagen för ett år sen vid den här tiden hade vi för en stund sen tapetserat klart den första väggen i ett av vardagsrummen, äntligen skulle den jättefula gula tapeten bort. Inte ett ont anande slog vi oss ner framför en film, ganska trötta efter att ha klättrat upp och ner, skurit, klistrat och mätt hela dagen lång. Nästa dag kl 9 skulle jag till arbetsförmedlingen på såndär obligatorisk träff för att få behålla a-kassan. Gick o la oss vid 1 nånting och jag anade nån slags molande värk men hängde inte upp mig så mycket på det, sådär hade det känts lite från och till under hela graviditeten. Tänkte att det skulle vara borta när jag vaknade igen. Under natten tilltog värken, mellan vaket tillstånd och sovande fattade jag inte vad som höll på att hända. Blev mest irriterad att det skulle behöva kännas så varenda gång jag hade somnat till. Fram mot morrontimmarna gick det inte att förneka vad det var som höll på att hända... det bar iväg till förlossningen. Jag var övertygad om att vi skulle få åka hem igen, det var ju en vecka kvar till beräknat datum, i stället kom ett par timmar senare lilla Elma till världen.

Det är svårt att förstå att det är ett år sen. Ett år som gått så himla fort och innehållit så otroligt mycket. Nog visste jag innan Elma att ens egna barn är det absolut största i livet, men känslan att hon finns, att hon är hon, allt med henne, har jag inga ord för. Det är större än det absolut största.

Grattis i förskott på din första födelsedag, lilla underbara älskade Elma!

Nytt försök till uppdatering

Det här började jag att skriva igår innan explorern la ner:

Förra veckan var också en Stockholmsvecka. Skillnaden från veckan innan var att folk jag känner återvände till stan efter långhelgen och det blev lite mer aktivitet. Alla skulle jag försöka hinna träffa, vilket jag nästan hann. Även fast det är jättekul att träffas blir saknaden efteråt ännu större när man vet att det kommer dröja innan vi ses igen. Jag har det jättebra i Umeå på massor av sätt men ibland blir saknaden stor efter de nära och kära som finns i sthlm.

På tisdan åkte jag till den "gamla" arbetsplatsen för att jobba lite. Jag skulle sitta med hon som tagit över efter mig och gå igenom några sista saker innan jag släpper det helt. Det blev en halvdan genomgång för det var kaos runt omkring henne den dagen. Men jag fick i alla fall chans att titta till både intranätet och min mailbox (som mest innehöll spam). Intranätet börjar ta lite mer verklig form, skönt att se att det är något sånär användbart.

På onsdan var jag på samma ställe, men den gången var det för att delta på festen med westerntema. Jag fick äran att dansa linedance bredvid/bakom vd:n, som inte var riktigt överens med linedancestegen. Personen som vann priset för bästa klädsel drog upp kjolen alldeles för många gånger. Det hade räckt med 0 gånger. Lagom till att folk började skifta personlighet vid 23-tiden gick jag.

Torsdan tillbringades i ett kapell i Norrtälje med efterföljande begravningssmörgåstårta i Edsbro. Sorgligt men ändå trevligt.

Fredan firades mammas födelsedag i fint väder med utflykt till Vaxholm.

På lördan hade vi picnic med kusinerna och sigtunaborna i Hagaparken. Sen gick vi hem till ena kusinen och spelade Buzz.

På söndan gjorde jag i ordning frukost och tog med Peter till havet vid Österskär. Han trodde att det var vilken utflykt som helst. I godan ro åt han sina mackor och drack sitt kaffe, för att sen bli friad till. Vi smällde av korken till det alkoholfria bubbel jag gömt i väskan och skålade med varandra och ett andpar som låg intill och betraktade oss.

8.40 på måndan lyfte planet tillbaka till Umeå. Ett par timmar senare var vi i vår nya lägenhet med första flyttlasset. Den är jättefin, och väldigt stor. Hyresvärden verkar vara en hejare på att sätta igång saker men sämre på att slutföra dem. Uteplatsen var fortfarande inte klar (är inte nu heller när nästan en vecka till gått), det saknas smågrejer som trösklar och ellock i väggarna lite varstans, men det mest udda är tapeterna i ett av rummen. Innan vi flyttade in bodde hyresvärden och hans familj i den här lägenheten. De hade tagit upp ett dörrhål till den intilliggande lägenheten där barnen höll till. Nu är det dörrhålet tack och lov igensatt så vi slipper vara sambo med den nya grannen, vilket också innebar att väggen tapetserades om med en neutral grå tapet. De andra tre väggarna har en gul och jättemönstrad tapet som INTE passar med den gråa. Det är som en spegelvänd fondvägg. Fondväggen brukar vara det som har något utmärkande och övriga väggar mer neutrala. Men inte här inte.