Provar lite nya färger

och så här blev det just nu.

Är inne på min tredje lediga dag inför födseln, Elma har fått gå till dagis för första gången på en och en halv vecka efter att ha haft en envis hosta. Själv dras jag med hennes bacieller och är mer än lovligt täppt i näsan HELA tiden, och snorig. Att vara helt själv hemma är en numera så ovan känsla att det nästan känns konstigt att vara det, men skönt såklart. För en oinvigd kanske det låter underligt att kunna gå upp och ner för trappan utan att klättra över grindar och att vara beredd att med en sekunds varsel springa tillbaka upp/ner beroende på var Elma befinner sig. Eller att kunna sitta vid datorn utan att ha en som klättrar på en eller drar fram tonvis med saker runt omkring en och säger titta mamma, titta mamma, titta mamma, titta mamma, titta mamma, titta mamma. Alla vet ju att jag älskar henne mest av allt på hela jorden (om det jag nyss skrev gav intryck av att jag tycker att hon är jobbig) men ibland är det faktiskt skönt att få lite andrum :)

Vi beställde en bärbar dator igår, och tänkte göra oss av med en av de stationära. Får inte till länken till exakt rätt sida, men om man går in på Aspire 8930 Serien och sen den högraste fliken ser man vilken vi beställt. Känns bra att kunna ha en dator i nedervåningen oxå, och efter ett tags övervägande gjorde vi slag i saken. Omgående leverans stod det när vi beställde den, hoppas det går fort!

Nu kallar Nezerilen så det är bäst jag går dit... snörvel.

Musik och möbler

Här om dan införskaffade Jörgen biljetter till Kent den 18 november i Globens annex. Ska bli roligt att gå på konsert och att träffa Jenny en hel helg. Biljetterna tog slut på 2 minuter, men den rutinerade konsertmästaren lyckades knipa åt sig ett gäng ändå.

I hemmet har i stort sett alla möbler flyttat runt, Elma skulle nämligen få ett eget rum. Det egna rummet blev det som vi hittills haft som sovrum eftersom det är det enda som ligger lite avskiljt. Det var inte det lättaste att möblera ett rum med både soffa, tv, soffbord, matsalsbord och sex stolar, som tidigare inrymde hälften av de sakerna. Nu fick ett av de tidigare två vardagsrummen göras om till master bedroom. Till slut fann möblerna sin plats, det blev helt omvänt mot vad vi tänkt oss innan vi började. Men det blev riktigt bra.

Intruder alert

Fläskänger. Bara namnet fyller mig med obehag, och att dela hus med såna ger en konstant äckelkänsla med tillhörande illamående. Sen det började bli lite varmare efter vintern har jag ett par gånger upptäckt nån slags skalbaggar på golvet. Jag har kastat ut dem eller spolat ner dem kvickt som ögat. När jag insåg att det inte var nån engångshändelse försökte jag ta kort på en av dem men det blev så dåligt. Igår hittade jag en igen som vi lyckades fota innan den eliminerades, och googlade på den för att se vad det var. Det var när vi höll på att laga lunch gynnaren dök upp men när vi läst om den och fått ett namn på den var aptiten som bortblåst. Det är inte ofta jag mår fysiskt illa av nånting sånt, men det här kändes vidrigt. I beskrivningen av fläskängrarna (ryser när jag skriver namnet) står det att de lever av kött o liknande, vanligtvis kommer de från t.ex. en död mus som ligger under golvet eller i väggen. Mmmmmmmmmmmmmmmmm kul. Jättehärligt. Ringde hyresvärden som ringde Anticimex, som sa att det är larverna som är det man ska "se upp för". Inte för att vi sett några larver men de där baggarna lär ju inte uppstått utan larver ur tomma intet. Nånstans kommer de ifrån. Anticimex skulle höra av sig till oss direkt, men vi har inte hört nåt så det är nog inte nån högrisk på de här skadedjuren. Men i mitt huvud går ordet fläskänger som ett ostoppbart mantra. Blä.

Att man tappar hår när man ammar har man ju hört talas om. Jag har inte haft några problem med det under de här 7 månaderna men nu när amningen är en utgående vara har det börjat. Igår lyckades den lilla få ett ordentligt tag i mitt nackhår och jag kunde nästan känna hur hårstråna släppte från min hårbotten. När jag väl fick loss hennes lilla starka hand hade hon en försvarlig tofs i handen. Tidigare har hon fått dra lite som hon vill men om jag inte ska se ut som Kojak inom några veckor så är det slut med det.

Annalkande frisyr?

Vi sitter i träsket allihopa - WoW-träsket.

Peter är ju sen flera år tillbaka en inbiten spelare av World of Warcraft och jag har periodvis också varit inne och spelat en del. För ett par veckor sen tog intresset fart igen och jag började spela upp min "gubbe" (som egentligen är en tjej). För att kunna spela samtidigt och tillsammans köpte jag ett eget spelkonto. I samma veva skapade Pia en gubbe (på Peters spelkonto) och blev även hon besatt. Det ledde till att hon under en veckas tid köpte spelet med eget spelkonto och en ny dator med mer prestanda. Jörgen, som också sen länge tillbaka är WoW-spelare, har också skapat en ny karaktär på samma server så att vi kan spela tillsammans.

Så nu sitter vi där och spelar. Och spelar. Och spelar. Och spelar.... Ögonen svider och nacken är stel som en pinne, men vad gör det när man precis har fått en ny yxa som gör ännu mer skada på fienderna eller att nästa level är inom räckhåll. När man väl går och lägger sig tas alla drömmar upp av att hitta quester, levla, loota och slåss mot alla möjliga motståndare. Det är faktiskt helt sjukt vad beroendeframkallade detta spel är. Man får nästan inget annat gjort.

I tvättstugan rakt under oss håller Svartjobb AB att bygga om. Jättebra att det blir fint där nere eftersom det hittills sett ut som något från filmerna Saw, men gubbarna där nere orkar inte gå ut i kylan när de ska röka så vi här uppe får ta del av rökdoften. Men jag är för feg för att gå ner o säga till, och idag har det faktiskt inte luktat så mycket alls.

Fixat o grejat

Vad kissigt. Jag försöker ändra till den nya versionen av Blogger, men det går inte. När jag kommit så långt att jag ska skapa ett nytt Google-konto står sidan bara o laddar och jag kommer ingen vart. Hm. Ja ja, jag får försöka i morgon igen.

I helgen blev vi äntligen av med vår möbelhög bestående av ett matbord med tillhörande stolar och ett skrivbord. Pia ska ha matbordet och stolarna hos sig, och skrivbordet ska förvaras hos de snälla svärföräldrarna. Möbelhögen har stått i vardagsrummet sen vi satte upp bänkskivan i köket, alltså i november, så det känns som en lättnad att äntligen bli av med det. Istället för skrivbordet satte vi upp ett mycket mindre bord för datorn och en hylla ovanför den. Enligt Wow:aren går det minst lika bra att spela där som vid det förra bordet.

Wow:aren

Otroligt nog har vi faktiskt gjort det vi tänkt i lägenheten nu, det känns nästan konstigt med tanke på att det under så lång tid har varit olika stora projekt som avlöst varandra. Nu är det bara en liten sak som fortfarande återstår och det är att byta ut föregående hyresgästs lampor i ena vardagsrummet och i hallen.

I fredags kväll var en av de egenhändigt tillverkade juldekorationerna tänd. Det var kanelstänger som låg i en glaskruka och ovanpå dem ett ljus i form av en snöboll eller nåt sånt. Typ. Eftersom vi nog trodde att det där ljuset skulle ha betydligt längre brinntid blev vi lite förvånade när vi upptäckte att det rök ur krukan. De översta kanelstängerna hade börjat glöda och allt stearin hade runnit ner mellan dem. Som tur var hände inget mer än så förutom att krukan snabbt ställdes ut på altanen. Det var väl tecknet på att julen skulle dansas ut, och nu är det gjort. Skönt.

Kvarleva av juldekorationen

12 december

Idag har jag äntligen fått första utbetalningen av föräldrapenning från Försäkringskassan. Efter att ha gått utan egna pengar i en och en halv månad känner jag mig som en mer hel människa med kronor på kontot. Det känns som en stor lättnad att kunna betala tillbaka de skulder jag dragit på mig, att kunna köpa saker jag behövt länge och dessutom kunna spara en liten slant.

I början av förra veckan gjorde vi julpynt. Det blev apelsiner med nejlikor i, hyacinter och en egenhändigt tillverkad julgrupp. För ett par dagar sen tyckte jag att både apelsiner och hyacinter började se lite trötta ut. När jag tittade närmare på apelsinerna såg jag att de börjat mögla. Jag hade väntat mig att de skulle hålla ända fram till jul, vanligtvis tar det ju ca 100 år innan en apelsin blir dålig. Vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt att de blir dåliga om man sticker man hål på skalet. Nu står jag i valet och kvalet om man ska göra nya på en gång eller om man ska vänta lite till så de blir dåliga lagom till när vi ska åka bort för att fira jul.

Idag ska det tillagas fisk till middag, och det hör inte till vanligheterna i det här hemmet. Av nån anledning finns det ingen inspiration alls att uppbringa när det kommer till att laga fisk. Det har hänt massor av gånger att vi köper hem fisk just för att vi ska bli bättre på att äta det, men den hamnar i frysen och tas aldrig fram igen. Nu har jag hittat ett recept som ska provas. När man väl börjar söka efter fiskrecept finns det ju faktiskt massor som varken verkar svåra att laga eller äckliga. Vi får väl se om det här är vändpunkten.

Goda grannar

Sen poliskusinen flyttade har vi nya grannar ovanför oss. Jag har under mina vakna nätter konstaterat att det lyhört mellan sovrummen. Varje natt hör jag mannen i familjen snarka högt och ljudligt där uppe. Igår träffade jag samme man i trapphuset och vi stod o pratade en stund om ditten och datten. Han undrade bland annat om det är lyhört ner till oss från dem. Blixtsnabbt dök svaret "Ja, vi hör hur du snarkar hela nätterna" upp i mitt huvud, det var dock inte det som kom ut ur min mun. Han själv syftade på att han tyckte att deras golv knakade mycket när man går omkring och att de har två katter som busar.

Idag har vi möblerat om i vardagsrummet och julpyntat i lägenheten. Julpyntet gör att man skulle behöva få undan de vanliga grejerna, t.ex. när man ställer en advetsljusstake i fönstret känns det lite kaka på kaka att ha den vanliga lampan där oxå. Tyvär har vi rätt dåligt med förrådsutrymmen. Allt hamnar förmodligen i min garderob så länge. Den går ändå knappt att ta sig in i.

Inlägg nr 100 i bloggen!

I fredags åkte vi till Övik för att jag skulle vara hårmodell när frisörskan skulle träna på långhårsuppsättning. Det lockades, sprayades, tuperades hej vilt.

Vi som agerade modeller fick ta på sig hemskt missklädsamma klänningar som frisyren skulle matcha på nåt sätt. Min var lång och grå, i typ polyester, och hade svarta och vita streck på framsidan, och lite strass. Sen skulle man fotas av hon som äger frisörskolan - i den hemska klänningen. Huvva.

I dag tog vi äntligen tag i att tapetsera de återstående väggarna i det ena vardagsrummet. En vägg har varit tapetserad med rätt tapet ända sen kvällen innan Elma föddes, sen har det liksom legat på is ett tag. Igen. F*n vad det är svårt att tapetsera hörn. Jag blev nästan galen över hur ful den nedre delen av hörnet blev och att det ändå var det bästa vi kunde åstadkomma. I morgon fortsätter äventyret med de två återstående väggarna.

Ny datorplats i köket

Idag har jag, för att vara jag, gjort en modig sak. I grannhuset bor en tjej som också precis fått barn, vi känner inte varandra mer än väldigt ytligt sen tidigare. För en vecka sen träffade vi på varandra på bvc och sa att vi skulle ta en promenad tillsammans den här veckan. Så idag när jag hade stoppat ner Elma i vagnen gick jag dit och ringde på och frågade om hon och hennes bebis ville följa med. Vi gick en bra bit tillsammans och sen hem igen. Det var trevligt att ha nån att prata med, Elma som jag umgås med om dagarna kan ju inte så många ord än. Det är olikt mig att "våga" ta det där steget till närmare kontakt på det där sättet så jag är faktiskt lite förvånad över mig själv.

Senare på dagen köpte jag ett trådlöst tangentbord med tillhörande mus som nu används vid den nya datorplatsen i köket. Det här är alltså premiärbloggningg på den platsen, känns bra.

Hämtade också ut tackkort med en Elmabild på som vi ska skicka till alla som uppvaktat. Hälften av frimärkena var av "gammal" sort, dvs. såna som man river ut och slickar på, och hälften var av nyare, klistermärkevariant. Gud, vad de är mycket bättre.

Måndag

Idag är det ingen nederbörd så vi har alla kanaler på tvn, synd är dock att Anna Pihl utgått pga. att det är fotbollsgala på 4an. Jaja. Jag roar mig istället med att surfa på inredningssidor och blir nästan yr av hur mycket fint det finns. Blev bland annat väldigt sugen på att göra en fondvägg med fototapet, helst med skog:

När vi var små fick storebror en vägg med en söderhavsstrand som tapet i sitt rum. Ganska osannolikt att det fanns en sån modegrej i vårt hem när jag tänker på det, vi hade i regel inte sånt.

Idag har vi satt upp en bänkskiva i köket istället för att ha ett matbord där inne. Jag hade fått för mig att det skulle vara krångligare än vad det i själva verket var. Det blev riktigt bra. I källaren där hyresvärden förvarar all sin bråte hittade vi både en såg och ett par höga stolar som kom väl till pass. Vi lånar dem ett tag, han kommer garanterat inte att märka det. Det var första gången vi var glada att de inte orkat röja bort sina grejer från källaren.

6 november

I fredags lämnade vi den iskalla lägenheten med sina 15-16 grader och styrde kosan mot Tresjö. Där var det full rulle hela helgen, alla kusiner med respektive var hemma samtidigt för första gången sen i somras. Det var nästan ingen hejd på presenterna till Elma, en hel klädhög blev det. Hon gillade speciellt den här tröjan:

"Wipe my butt sucker", present från Pär och Gisela

Det togs kort på de fyra generationer som är i livet. Kändes riktigt högtidligt eftersom det inte är givet att man får uppleva sånt.

Tillbaka hemma i lägenheten hade fjärrvärmen kopplats in - med råge. Nu är det inte längre iskallt utan tokvarmt, det var 27,5 grader i sovrummet när vi kom hem. Dessutom är varmvattnet avstängt. Är det tänkt som kompensation...? Enligt hyresvärden skulle det komma nån under kvällen och fixa till det, eller senast i morgon bitti. "Annars får ni väl sova nakna". Hm, det är inte sånt jag vill att hyresvärdar ska säga till en.

Tjocksockar och tre tröjor

Sen ungefär två månader tillbaka är hela gatan här utanför uppgrävd. Målet med det är att dra in fjärrvärme i husen. De element som idag finns i lägenheten är typ ur funktion. Det känns som de lever sitt eget liv, men jag gissar att det har med pannan i källaren att göra. Under en period för några veckor sen gick de alla på full kapacitet och det var så varmt här inne att man till och med fick lov att öppna altandörren då och då för att stå ut. Nu (lagom till att det blivit kallare ute) är några av dem lite halvljumma. Det är lixom antingen eller. Så nu är det 17-18 grader här inne för jämnan. Jag fryser och längtar till fjärrvärmen kopplas in.

Saker att fixa

Nu kan jag bocka av en av uppgifterna jag ska ta itu med här hemma:

Inoljat bord

Ofrivilligt släpp

Idag ringde de som hyr Nockebylägenheten i andra hand och talade om att de ville säga upp kontraktet för att de hade fått ett 1a-handskontrakt. Fullt förståeligt att de tar ett 1a-handskontrakt. Jag hade trott att de skulle bo kvar fram till årsskiftet och därför inte skulle behöva ta tag i uppsägning för egen del förrän om ett tag. Litegrann har jag låtit bli att tänka på det för att jag inte riktigt vill göra mig av med den, det är en hemskt fin lägenhet och nånstans känns det fel att bara släppa ett sånt 1a-handskontrakt utan att göra nån affär på det. Men jag har vänt och vridit på det och kommit fram till att jag inte ens vet hur jag skulle gå till väga för att göra några pengar på det, det är ju liksom på andra sidan lagen. Visst går det att byta den mot nåt mindre hos en annan hyresvärd och hyra ut den lägenheten i andra hand ett år, men det känns lite jobbigt att börja jaga lägenhetsbyte nu. Inte rätt läge så det får vara. Ibland får man släppa sånt som man gärna skulle vilja ha kvar. Jag får tänka att nån annan kommer bli riktigt glad istället.

8 augusti

Jag är kär i vår nya bil. Den är fin, snygg och känns trygg och är fantastisk att köra. Jag är hemskt glad att vi hittade den. När AC-n är lagad kommer jag att tycka ännu mer om den.

Idag var vi och hämtade tapetrullarna, kommande dagarna skulle vara rätt bra att ägna åt tapetsering. Vi skulle även låna/hyra ett tapetserarkit så att vi slipper köpa alla tillbehör man behöver, men alla var redan utlånade. Tipset från han i målarbutiken var att vi skulle "ringa ofta" för att höra om det kommit in nåt kit. Vi får väl se när det dyker upp. Känns som att tapeterna kommer att sitta på väggarna om tidigast ett halvår. Och det beror inte bara på att det inte finns några tapetserarkit att låna, utan även på vår ovilja/okunskap/lathet när det kommer till tapetsering.

Man vågar nästan inte säga det högt (nu skriver jag ju så då är det okej) men det här vädret... Jag är nästan less nu. Jag längtar absolut INTE till vintern, men jag välkomnar hösten. Det ser faktiskt ut som att det kan bli lite molningare ett par dagar framöver. Inte mig emot.

I bilen ligger ett skötbord och en spjälsäng från Ikea och väntar på att få komma in i lägenheten och bli ihopskruvade. Även fast det är ett himlans liv i magen emellanåt är det fortfarande svårt att förstå. Nu fick jag ytterligare en kick där inne som påminnelse om att det är verklighet. Tack.

Dagens grattis går till Jonny som fått en tillsvidareanställning på ett bra ställe med bra lön dessutom!

Bra sak nr 2

Glömde en annan fantastisk sak som hänt idag: vår internetuppkoppling har äntligen börjat fungera!

Inspirationen flödar...

I morse var jag hos arbetsförmedlingen på återträff för arbetssökande. I det ingick även en individuellt samtal med nån arbetsförmedlare. Vid de tillfällen jag varit i kontakt med dem har jag alltid gjort vad som förväntats av mig (upprättat handlingsplaner m.m. via ams hemsida osv) och då har de inget att säga. Vet egentligen inte riktigt vad alternativet skulle vara, det är ju jag själv som ska söka jobben - inte dem. Med andra ord känns det lite meningslöst att gå dit, men jag gör det ju ändå.

Sen cyklade jag hem i värmen och pratade med Maria i telefon. Det verkar klart nu att hennes sambo kommer få jobba i Skåne från och med oktober, vilket ju är jättebra för honom som gått arbetslös ett bra tag men jättetråkigt för mig. Det är ju inte så att det vimlar av vänner här uppe precis. Dessutom ska vi ploppa ut varsitt barn med bara ett par månaders mellanrum... hade varit väldigt skönt/bra med någon man känner i samma sitation att dela allt nytt med. :( Tråkigt tycker jag.

Befinner mig nu på arbetsplatsen. Det är inte så att tiden rusar iväg direkt. Det sitter tre elever här inne med sina självstudier. På en timme och en kvart har jag fått en fråga. Suck...

Undrar om färgaffären där vi beställde tapeter förra veckan kommer att höra av sig idag. Undrar också hur lätt/svårt det är att tapetsera det där rummet. Tvivlar på att vi kommer hinna det den här veckan eftersom vi åker till Sthlm på fredag eftermiddag. Sen kommer jag vara borta ett antal veckor så vi får väl se när det blir.

Vi har även beställt en barnsäng och ett skötbord från IKEA. Och i söndags fick vi en mössa och en overall i ministorlek av blivande farmor och faster. Lite skumt känns det, fast spännande. Det känns som att det nu finns en relation till magen och det som rör sig där inne på ett hyfsat etablerat sätt. Men att "den" som nu växer där i ska komma ut är en helt annan sak att greppa. Jag längtar efter att få träffa honom eller henne (fast jag tror att det är en hon).

För övrigt märks det att det är semestertider. Det känns som att stan är folktom. Jag gillar känslan när man är cyklar till jobbet typ vid 7.30 och bara möter ett fåtal personer och bilar. Men senare får det gärna bli lite mer liv och rörelse.

Önskan om uppkoppling hemma

Ingen uppkoppling i hemmet i sikte än. Fattar inte vad det är som tar 2-4 veckor att göra. Förmodligen kommer det komma igång nu i dagarna och ikväll åker vi bort i flera veckor. Alltså - flera veckor till utan internet. Suck.

Ikväll bär det iväg till Tresjö, om ca en vecka ska vi till Östersund på bröllop för Peters tremänning, efter det åker vi till Danmark i typ 5 dagar och sen åker vi upp hit igen. Känns bra att åka iväg en sväng till nåt nytt (Jylland) men som inte är allt för långt bort. Är rädd att jag/vi skulle bli nojiga över att nåt skulle hända med "magen" om vi befann oss i ett land där man inte riktigt vet hur läkarvården fungerar. Danmark kändes lagom wild att ge sig av till.

Jag insåg igår då jag vägde mig hos barnmorskan att jag ökat ca 10 kg (!) i vikt jämfört med min normalvikt. Eftersom viktökningen inte syns nån annanstans än på magen känns det lite sjukt. SÅ stor är inte magen, bara ganska stor. En följd är t.ex. att jag handlade mina första "mammakläder" här om dagen. Pga. de byxor jag köpte kallade Peter mig för rebellgravid. Byxorna var kamouflagemönstrade, väldigt låga där fram och justerbara i sidorna. Alltså såg de rätt vanliga ut, inte som vissa av de där andra kläderna med en JÄTTElång mudd som man kan vika upp över magen om man vill. Jag tror att han menade att jag inte valde den sortens gravidkläder det finns mest av utan nåt som var mer "tufft". Hmm, jaa kanske det.

Hur som helst är jag mkt brunare på framsidan av kroppen än baksidan. Det är rätt obekvämt att ligga på mage om man säger så.

Nu lär jag ju inte skriva på ett bra tag igen, men om vinden blåser åt rätt håll och fiskargubbarna utanför Zansibars östra kust får upp tillräckligt med fisk kanske vi har uppkoppling när vi kommer hem.
Hej svejs så länge

Lördagsnatt

Utan internet i hemmet blir det ingen bloggning gjord. Nu är klockan typ 1.30, jag sitter i en tom lägenhet så när som på datorn. Jag hamnade här för att jag kände internetabstinens och hade varit på "fest" tvärs över gatan från där gamla lägenheten ligger. Så när festsällskapet skulle gå ut och fortsätta sitt festande på stan, gick jag upp hit en sväng för att lindra abstinensen.

Senaste veckan har gått i fixa-ett-trivsamt-boende-tecknet. Det har handlats både inne- och utemöbler, hyresvärd har jagats för att få godkännande att byta ut de ruskiga tapeterna i det ena vardagsrummet, packats upp kartonger, kastats skräp, försynt tjatats på snickargrannen om att han ska lägga klart uteplatsens golv osv. Med tanke på hur kort tid vi bott där känns det ändå vant. En sak jag inte vant mig vid och som jag inte tycker om är källaren och tvättstugan. Där nere står en massa bråte huller om buller som hyresvärden lämnat kvar. Mörkrädd som jag är ogillar jag såna där utrymmen hur som helst, men den här källaren tar priset. Får en hel massa skräckfilmsassociationer när jag går ner där.

Jag saknar mina kompisar "hemma". Jag har många bra människor omkring mig här uppe, ingen tvekan om den saken, men jag saknar dem som jag känt sen massa år tillbaka. Visst kan man maila o ringa och allt sånt men det kan inte ersätta att ha dem på nära avstånd. Jag har i färskt minne varför jag valde att flytta hit igen, och vet att det beslutet var det rätta. Tänk om de alla kunde flytta hit! (stor chans, men lite kan man ju få drömma).

Godnatt

Nytt försök till uppdatering

Det här började jag att skriva igår innan explorern la ner:

Förra veckan var också en Stockholmsvecka. Skillnaden från veckan innan var att folk jag känner återvände till stan efter långhelgen och det blev lite mer aktivitet. Alla skulle jag försöka hinna träffa, vilket jag nästan hann. Även fast det är jättekul att träffas blir saknaden efteråt ännu större när man vet att det kommer dröja innan vi ses igen. Jag har det jättebra i Umeå på massor av sätt men ibland blir saknaden stor efter de nära och kära som finns i sthlm.

På tisdan åkte jag till den "gamla" arbetsplatsen för att jobba lite. Jag skulle sitta med hon som tagit över efter mig och gå igenom några sista saker innan jag släpper det helt. Det blev en halvdan genomgång för det var kaos runt omkring henne den dagen. Men jag fick i alla fall chans att titta till både intranätet och min mailbox (som mest innehöll spam). Intranätet börjar ta lite mer verklig form, skönt att se att det är något sånär användbart.

På onsdan var jag på samma ställe, men den gången var det för att delta på festen med westerntema. Jag fick äran att dansa linedance bredvid/bakom vd:n, som inte var riktigt överens med linedancestegen. Personen som vann priset för bästa klädsel drog upp kjolen alldeles för många gånger. Det hade räckt med 0 gånger. Lagom till att folk började skifta personlighet vid 23-tiden gick jag.

Torsdan tillbringades i ett kapell i Norrtälje med efterföljande begravningssmörgåstårta i Edsbro. Sorgligt men ändå trevligt.

Fredan firades mammas födelsedag i fint väder med utflykt till Vaxholm.

På lördan hade vi picnic med kusinerna och sigtunaborna i Hagaparken. Sen gick vi hem till ena kusinen och spelade Buzz.

På söndan gjorde jag i ordning frukost och tog med Peter till havet vid Österskär. Han trodde att det var vilken utflykt som helst. I godan ro åt han sina mackor och drack sitt kaffe, för att sen bli friad till. Vi smällde av korken till det alkoholfria bubbel jag gömt i väskan och skålade med varandra och ett andpar som låg intill och betraktade oss.

8.40 på måndan lyfte planet tillbaka till Umeå. Ett par timmar senare var vi i vår nya lägenhet med första flyttlasset. Den är jättefin, och väldigt stor. Hyresvärden verkar vara en hejare på att sätta igång saker men sämre på att slutföra dem. Uteplatsen var fortfarande inte klar (är inte nu heller när nästan en vecka till gått), det saknas smågrejer som trösklar och ellock i väggarna lite varstans, men det mest udda är tapeterna i ett av rummen. Innan vi flyttade in bodde hyresvärden och hans familj i den här lägenheten. De hade tagit upp ett dörrhål till den intilliggande lägenheten där barnen höll till. Nu är det dörrhålet tack och lov igensatt så vi slipper vara sambo med den nya grannen, vilket också innebar att väggen tapetserades om med en neutral grå tapet. De andra tre väggarna har en gul och jättemönstrad tapet som INTE passar med den gråa. Det är som en spegelvänd fondvägg. Fondväggen brukar vara det som har något utmärkande och övriga väggar mer neutrala. Men inte här inte.