19 januari

Idag o r k a r jag bara inte tänka på att äta en näringsriktig måltid till middag. Frysen är i och för sig full med både det ena och det andra, men eftersom det är just fryst och jag är hungrig nu känns det jättejobbigt att vänta tills det tinat. Jag bröt av ett paket bacon på mitten eftersom det är det enda som tinar någorlunda snabbt och ska se vad det kan bli för kulinariskt av det.

På tal om mat och att äta näringsriktigt, igår såg jag på "Du är vad du äter" där Fadde var med. Han gillade att äta plättar på natten och 30 köttbullar åt gången. Jesus. Linda var med som side kick för att hjälpa till att få ordning på honom. Jag måste ju säga att de passar bra ihop de där två, de är som ett par tonåringar som ska försöka vara vuxna. Intrycket man får är att de båda är väldigt naiva och ganska... korkade. (Förlåt, man ska ju inte prata illa om folk.) Ändå är jag av nån anledning fascinerad av vad som skrivs om dem. De verkar leva sina liv genom Aftonbladet och Expressen, och när det inte skrivits nåt på ett tag är det som att de tror att de upphört existera och gör nåt för att omskrivas. Det kanske är mer det jag fascineras av, själva symbiosen mellan "kvälls"pressen och vissa "kändisar".

Idag hittade jag ett jobb jag väldigt gärna skulle vilja ha. Så en del av förmiddan ägnades åt att knåpa ihop ett passande personligt brev. Alltid lika klurigt att veta om man träffar rätt med det man skriver. Jag håller tummarna för att jag får komma på intervju i alla fall.

Jag har faktiskt varit vaken från 6.45 idag. Det är rätt tidigt för att vara jag nu för tiden. Annars brukar jag gå upp tidigast runt halv nio-nio. Jag var så hungrig att jag inte kunde sova vidare när Peters klocka ringde. Efter att jag ätit funderade jag på att somna igen, men kom fram till att det var rätt skönt att vara vaken ett tag innan Elma vaknade.

Avdankad

Igår när jag gick förbi den fantastiska krogen BGs som ligger på andra sidan Hornsgatan från jobbet satt där en kvinna som jag tyckte kändes bekant på nåt sätt. (För de som inte känner till BGs är det vad man nära nog skulle kunna kalla alkiskrog och men som utger sig för att vara en sportbar). Jag stirrade på henne medan jag försökte komma på vem det var. Kan det vara nån från jobbet som jag inte sett på länge? Eller nån som jobbar i nån affär? Eller nån jag brukar se då och då av nån annan anledning? Sen kom jag på det - det var Jannike Björling. Nu var det väl ett tag sen hon var en glamourgirl som hängde på det på den tiden jätteglamourösa Café opera och såna ställen. Av nån anledning har jag alltid sett henne som en som gärna vill upprätthålla den imagen i evigheter. Men att sitta på BGs uteservering och vara packad tillsammans med några hyfsat slita stammisar kändes långt där ifrån.

Uträtat frågetecken

Lennart Modig heter han säger Anneli. Jag visste väl att det var nåt kraftfullt namn.

Spunk...

... håller jag på att få här med jämna mellanrum. Jag är rastlös hela tiden och blir helt frustrerad över att jag befinner mig långt från liv och rörelse. En ganska bra medicin är att gå ut och gå, jättelänge, tillsammans med mp3-spelaren. Idag blev promenaden "bara" en dryg timme och jag lyssnade på alla RnB-låtar som fanns att tillgå. Efter det kändes livet lite lättare.

Varför blir man jämt väldigt köpsugen när man absolut inte har några pengar? Som min ekonomiska situation ser ut nu borde jag hålla mig så långt borta som möjligt från ställen där man kan byta pengar mot saker. Tror det finns ett starkt samband med att jag är görolös. Just nu när det passar som sämst är jag inne på större köp. T.ex. en ny bil. Och en del möbler till nya lägenheten. M.m. M.m. Med tanke på att jag fick lön för 47 jobbade timmar under april och att a-kassan inte kommit igång går köpsuget och ekonomin inte ihop nånstans alls. Fan vad trist. Att shoppa (kanske inte bilar och sånt) är också en bra medicin mot tristess och rastlöshet.

Var i alla fall i Täby centrum en sväng för att köpa nödvändiga saker (ja, faktiskt). Present till mammas födelsedag, present till en 1-åring och linsvätska. Inne på Exlibris var det en "civil" tv4-reporter som försökte tränga sig före hela kön. Nä, nä. Här tränger sig ingen, tänkte jag. Han läste mina tankar och ställde sig längst bak i kön. Det stör mig att jag inte kan komma på vad han heter. Han kanske inte är kvar på tv4 längre, när jag tänker efter var det rätt länge sen jag såg honom i rutan. Typ 45-50 år, glasögon, i stort sett flint men har lite tunt hårludd på sidorna, stirrande blick och talar v ä l d i g t tydligt och välartikulerat.

Nä men nu kanske det är dax att se vad tvn visar ikväll.

Frukost, lunch eller middag?

... och han blir bara konstigare och konstigare... Eller var det äckligare?