22 december

Snön gjorde bara ett kort besök. De få centimetrarna låg bara kvar i knappt ett dygn, sen började det regna igen och nu ser allt ut som vanligt igen. Bart och ganska grönt.

Igår skulle vi fixa de sista "småsakerna" i julklappsväg. När man bara har ett par julklappar kvar tycker man i stort sett att man är klar och slappnar lixom av lite. Man tror att det sista småfixet nästan ska göra sig självt. Sen får man en smärre chock när man äntrar stans gallerior och tycker att det är helt otroligt att det är så mkt folk att trängas med sådär en vardag. Av nån anledning tror jag alltid att jag ska vara själv på stan när det är vardagar. Trots att det bara är ett par dagar kvar till jul och att alla ungar har jullov och att deras föräldrar också tagit ledigt.

Jag fick ett par julklappspaket som Jenny hade skickat. Och jag som inte skickat nåt till henne! Ångest.

God jul om det inte blir nåt mer skrivet innan dess!

19 december

Tjohoo, det snöar!!

18 december

Om man nu väljer att aldrig mer tvätta håret, börjar det inte lukta då? Efter ett tag kanske det inte ser så flottigt ut längre, när det liksom låtits bli under en "tillräckligt" lång tid och då antagit en mer kompakt form. Jag har i alla fall svårt att tänka mig att det luktar annat än gammal hårbotten.

Sitter och funderar på om det är okej att anmäla sina singelkompisar till fredagflörten utan att fråga om lov först.

Det lackar mot jul med hög hastighet. Det är dock ingen snö i sikte och för att vara här uppe är ju det rätt ovanligt. Själv tycker jag inte att det känns så ovant, jag har tillbringat fler jular utan än med snö. Ryktet säger att det snöat i Tresjö dit vi åker på lördag, så vi får väl se om det blir en vit jul för oss. En sak man kan vara säker på är att det blir en vit jul på nykterhetsfronten för min del.

14 december

Idag kom jag i mina gamla jeans igen - jippiiie :) Det var i stort sett omöjligt för några veckor sen.

Att ge sig ut en regning torsdageftermiddag för att köpa julklappar visade sig vara ett bra drag. Det var inte folktomt på stan, men det var mycket behagligare än senaste lördagar/söndagarna jag varit där. Det var två effektiva timmar, vi behövde inte ens förlänga parkeringstiden. Nu fattas bara lite småfix.

Igår ringde de från Surf - ridskolan - och frågade om jag skulle börja rida igen efter årsskiftet. Jag hörde efter vilka tider och grupper som fanns lediga och bad att få återkomma idag när jag hade funderat lite. Först trodde jag att det var omöjligt att fixa eftersom Peter jobbar olika från vecka till vecka, och nu har vi ju en liten person till i familjen som måste passas när nån av oss är borta. Men vi kom fram till att det borde funka de flesta veckorna i alla fall. När det problemet var ur världen fick jag ångest över vad det kostar. Sen fick jag ångest över att jag trodde att alla ridkunskaper skulle ha försvunnit senaste terminen. Osv osv. Hur som helst anmälde jag mig så nu finns det ingen återvändo. Och egentligen vet jag vet att jag inte kommer, tvärtom.

13 december

Bättre sent än aldrig... Idag är vi med i tidningen :)

12 december

Idag har jag äntligen fått första utbetalningen av föräldrapenning från Försäkringskassan. Efter att ha gått utan egna pengar i en och en halv månad känner jag mig som en mer hel människa med kronor på kontot. Det känns som en stor lättnad att kunna betala tillbaka de skulder jag dragit på mig, att kunna köpa saker jag behövt länge och dessutom kunna spara en liten slant.

I början av förra veckan gjorde vi julpynt. Det blev apelsiner med nejlikor i, hyacinter och en egenhändigt tillverkad julgrupp. För ett par dagar sen tyckte jag att både apelsiner och hyacinter började se lite trötta ut. När jag tittade närmare på apelsinerna såg jag att de börjat mögla. Jag hade väntat mig att de skulle hålla ända fram till jul, vanligtvis tar det ju ca 100 år innan en apelsin blir dålig. Vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt att de blir dåliga om man sticker man hål på skalet. Nu står jag i valet och kvalet om man ska göra nya på en gång eller om man ska vänta lite till så de blir dåliga lagom till när vi ska åka bort för att fira jul.

Idag ska det tillagas fisk till middag, och det hör inte till vanligheterna i det här hemmet. Av nån anledning finns det ingen inspiration alls att uppbringa när det kommer till att laga fisk. Det har hänt massor av gånger att vi köper hem fisk just för att vi ska bli bättre på att äta det, men den hamnar i frysen och tas aldrig fram igen. Nu har jag hittat ett recept som ska provas. När man väl börjar söka efter fiskrecept finns det ju faktiskt massor som varken verkar svåra att laga eller äckliga. Vi får väl se om det här är vändpunkten.

7 december

Nu har mamma varit på besök ett par dagar. Mest för Elmas skull, men lite för min och Peters också. Elma satte genast igång och le stora leenden mot henne (som hon träffat en gång tidigare) men är måttligt intresserad av att le mot mig. Schysst. Fick dock höra av Maria att det varit samma sak hos dem, men eftersom hennes son nu även börjat le mot henne så har jag fortfarande hopp.

Det äts väldigt mycket fika nu för tiden. Det bakas saffranskakor, bjuds på lussekatter, äts pepparkakor med ädelost osv osv. Jag som hade tänkt att försöka ha en hyfsad kosthållning framöver känner att det snarare gått åt motsatt håll. Och det kommer nog inte att bli mindre med tanke på att julen närmar sig med stormsteg. Jag försöker tänka att den dagliga promenaden inte upprättar lite balans i fikamisären.

Torsdag måste vara den sämsta tv-kvällen på hela veckan. TV 3 visar bara ångestframkallande program som Lyxfällan, Efterlyst och Insider, på 5an ska ett gäng med fjantiga inredningsmänniskor höja värdet på ett hus och i övrigt så är det inte så mycket annat kul att se heller. Tror ändå att jag ska titta lite på Lyxfällan och förfasas över hur otroligt dålig hand med pengar folk kan ha (sagt av en som för tillfället själv knappt har ett öre på kontot).

Goda grannar

Sen poliskusinen flyttade har vi nya grannar ovanför oss. Jag har under mina vakna nätter konstaterat att det lyhört mellan sovrummen. Varje natt hör jag mannen i familjen snarka högt och ljudligt där uppe. Igår träffade jag samme man i trapphuset och vi stod o pratade en stund om ditten och datten. Han undrade bland annat om det är lyhört ner till oss från dem. Blixtsnabbt dök svaret "Ja, vi hör hur du snarkar hela nätterna" upp i mitt huvud, det var dock inte det som kom ut ur min mun. Han själv syftade på att han tyckte att deras golv knakade mycket när man går omkring och att de har två katter som busar.

Idag har vi möblerat om i vardagsrummet och julpyntat i lägenheten. Julpyntet gör att man skulle behöva få undan de vanliga grejerna, t.ex. när man ställer en advetsljusstake i fönstret känns det lite kaka på kaka att ha den vanliga lampan där oxå. Tyvär har vi rätt dåligt med förrådsutrymmen. Allt hamnar förmodligen i min garderob så länge. Den går ändå knappt att ta sig in i.

Inlägg nr 100 i bloggen!

I fredags åkte vi till Övik för att jag skulle vara hårmodell när frisörskan skulle träna på långhårsuppsättning. Det lockades, sprayades, tuperades hej vilt.

Vi som agerade modeller fick ta på sig hemskt missklädsamma klänningar som frisyren skulle matcha på nåt sätt. Min var lång och grå, i typ polyester, och hade svarta och vita streck på framsidan, och lite strass. Sen skulle man fotas av hon som äger frisörskolan - i den hemska klänningen. Huvva.

I dag tog vi äntligen tag i att tapetsera de återstående väggarna i det ena vardagsrummet. En vägg har varit tapetserad med rätt tapet ända sen kvällen innan Elma föddes, sen har det liksom legat på is ett tag. Igen. F*n vad det är svårt att tapetsera hörn. Jag blev nästan galen över hur ful den nedre delen av hörnet blev och att det ändå var det bästa vi kunde åstadkomma. I morgon fortsätter äventyret med de två återstående väggarna.

Ny datorplats i köket

Idag har jag, för att vara jag, gjort en modig sak. I grannhuset bor en tjej som också precis fått barn, vi känner inte varandra mer än väldigt ytligt sen tidigare. För en vecka sen träffade vi på varandra på bvc och sa att vi skulle ta en promenad tillsammans den här veckan. Så idag när jag hade stoppat ner Elma i vagnen gick jag dit och ringde på och frågade om hon och hennes bebis ville följa med. Vi gick en bra bit tillsammans och sen hem igen. Det var trevligt att ha nån att prata med, Elma som jag umgås med om dagarna kan ju inte så många ord än. Det är olikt mig att "våga" ta det där steget till närmare kontakt på det där sättet så jag är faktiskt lite förvånad över mig själv.

Senare på dagen köpte jag ett trådlöst tangentbord med tillhörande mus som nu används vid den nya datorplatsen i köket. Det här är alltså premiärbloggningg på den platsen, känns bra.

Hämtade också ut tackkort med en Elmabild på som vi ska skicka till alla som uppvaktat. Hälften av frimärkena var av "gammal" sort, dvs. såna som man river ut och slickar på, och hälften var av nyare, klistermärkevariant. Gud, vad de är mycket bättre.

Måndag

Idag är det ingen nederbörd så vi har alla kanaler på tvn, synd är dock att Anna Pihl utgått pga. att det är fotbollsgala på 4an. Jaja. Jag roar mig istället med att surfa på inredningssidor och blir nästan yr av hur mycket fint det finns. Blev bland annat väldigt sugen på att göra en fondvägg med fototapet, helst med skog:

När vi var små fick storebror en vägg med en söderhavsstrand som tapet i sitt rum. Ganska osannolikt att det fanns en sån modegrej i vårt hem när jag tänker på det, vi hade i regel inte sånt.

Idag har vi satt upp en bänkskiva i köket istället för att ha ett matbord där inne. Jag hade fått för mig att det skulle vara krångligare än vad det i själva verket var. Det blev riktigt bra. I källaren där hyresvärden förvarar all sin bråte hittade vi både en såg och ett par höga stolar som kom väl till pass. Vi lånar dem ett tag, han kommer garanterat inte att märka det. Det var första gången vi var glada att de inte orkat röja bort sina grejer från källaren.

Teknikens "under"

Jag fattar inte varför massor av kanaler försvinner på tvn när det regnar. Snö går bra men inte regn. Vad är det för antenn som inte klarar sånt?

6 november

I fredags lämnade vi den iskalla lägenheten med sina 15-16 grader och styrde kosan mot Tresjö. Där var det full rulle hela helgen, alla kusiner med respektive var hemma samtidigt för första gången sen i somras. Det var nästan ingen hejd på presenterna till Elma, en hel klädhög blev det. Hon gillade speciellt den här tröjan:

"Wipe my butt sucker", present från Pär och Gisela

Det togs kort på de fyra generationer som är i livet. Kändes riktigt högtidligt eftersom det inte är givet att man får uppleva sånt.

Tillbaka hemma i lägenheten hade fjärrvärmen kopplats in - med råge. Nu är det inte längre iskallt utan tokvarmt, det var 27,5 grader i sovrummet när vi kom hem. Dessutom är varmvattnet avstängt. Är det tänkt som kompensation...? Enligt hyresvärden skulle det komma nån under kvällen och fixa till det, eller senast i morgon bitti. "Annars får ni väl sova nakna". Hm, det är inte sånt jag vill att hyresvärdar ska säga till en.

Tjocksockar och tre tröjor

Sen ungefär två månader tillbaka är hela gatan här utanför uppgrävd. Målet med det är att dra in fjärrvärme i husen. De element som idag finns i lägenheten är typ ur funktion. Det känns som de lever sitt eget liv, men jag gissar att det har med pannan i källaren att göra. Under en period för några veckor sen gick de alla på full kapacitet och det var så varmt här inne att man till och med fick lov att öppna altandörren då och då för att stå ut. Nu (lagom till att det blivit kallare ute) är några av dem lite halvljumma. Det är lixom antingen eller. Så nu är det 17-18 grader här inne för jämnan. Jag fryser och längtar till fjärrvärmen kopplas in.

27 oktober

Igår fyllde den lilla tre veckor. Vanligtvis är tre veckor en ganska kort tid, men det känns som att hon varit med oss betydligt längre. Hon mår bra och växer så det knakar, 400-500 g per vecka. Vi har lärt känna varandra en hel del under den här tiden. T.ex. att olika skrik och andra ljud har olika betydelser, och trots att hon bara är några veckor gammal har hon ett stort register av uttryck och en mimik som heter duga. Jag och Peter har kommit in i vår roll som föräldrar på ett lite mer avslappnat sätt vilket bl.a. innebär att man inte går och kollar att hon andas varannan minut när hon ligger och sover.

Igår köpte jag en (tycker jag i alla fall) jättedyr jacka för 2500 spänn. Tror inte att jag nånsin köpt en så dyr jacka. I och för sig finansierades den delvis av en födelsedagspresent från mamma och pappa. Ibland när man hittar vissa plagg vet man att det är just det man letat efter. Så var det nu och jag kände att jag inte kunde motstå. Jag tänkte att om jag drabbas av allt för stor köpångest efteråt får jag väl lämna tillbax den, men nåt sånt har faktiskt inte infunnit sig. I förrgår köpte jag dessutom ett par smådyra skor, men det får det vara värt.

Idag har det utfärdats en varning gällande vädret, av klass tre. Hela natten har det regnat och blåst hårt, nu har det övergått till snö. Vi får väl se om det blir en halvmeter snö. Som tur är behöver vi inte åka nånstans, och jag är glad att det inte är idag min familj ska flyga hit. För mig kunde det gärna få vara höst ett bra tag till, jag är inte vinterredo ännu.

Välkommen till världen, lilla Elma!

37 minuter gammal

I onsdags eftermiddag tog vi äntligen tag i att tapetsera om i det ena vardagsrummet. Vi höll på med det hela eftermiddan och kvällen. När vi skulle gå o sova kände jag nåt molande i magen som jag inte la så mkt vikt vid just då. Jag tänkte att det skulle förmodligen vara borta när jag vaknade nästa dag. Det gick inte över utan tilltog i styrka och täthet istället. Vid 5-tiden tyckte jag det blev jobbigt att ligga i sängen, tyckte att jag ändå inte kunde komma till ro när det gjorde ont hela tiden, så jag gick upp för att titta på tv istället. Peter tyckte vi skulle ringa till förlossningen och fråga om det var dax att komma in, det tyckte inte jag. Av nån anledning fattade jag inte riktigt vad som var på gång, och var nog inställd på att det skulle dröja flera veckor till innan det var dax för förlossning. Han ringde i alla fall och beskrev läget, de sa att vi skulle komma dit.

Även fast jag hade "skitont i intervaller" (för nån som var mer förberedd eller nåt betyder det att värkarna har kommit igång), skulle jag fixa en massa saker innan jag åkte. Typ äta fil o flingor, sätta i linserna, packa klart väskan som man ska ha med sig. Ett tag var jag till och med inne på att skriva den där förlossningsplanen man blivit ombedd att skriva och ta med sig. Det hade jag inte gjort eftersom jag som sagt trodde det var ett tag kvar. Jag var säker på att vi skulle bli hemskickade. På förlossningen visade det sig att det inte var så mkt att orda om. Jag tänker inte gå in på några detaljer här, men det gick i alla fall undan. Kl 06.30 blev vi inskrivna och kl 09.56 föddes Elma. 3535 gram och 53 cm lång, finast i världen och frisk som en liten nötkärna.

Så här i efterhand känns hela förlossningsförloppet nästan overkligt. Att jag varit där men ändå inte, konstig känsla. Hur som helst är jag hemskt glad för vår lilla dotter och att allting gick så himla bra. Det har jag inte ens vågat drömma om.

Igår kom vi hem från BB och här hemma ägnar hon sig åt att vara söt, sova och äta.

Snart dax

I torsdags var vi på studiebesök på förlossningsavdelningen. Nätterna sen dess har jag drömt (hela nätterna känns det som) att värkarna har satt igång. De kan komma igång när som helst nu eftersom det är mindre än två veckor kvar till det beräknade datumet. Bebishuvudet är fixerat så h*n verkar vara redo att komma ut rätt snart!

Under besöket på förlossningsavdelningen blev jag återigen kallsvettig när jag satt i förlossningsrummet och tittade på utrustningen som fanns och hörde hur barnmorskan berättade om hur saker o ting går till där. Inte vågade jag prova lustgasen heller, inte när 11 personer satt och tittade på.

Igår fyllde Pia 30, vilket hon hade lite ångest för. Så fort siffran 30 dök upp på paket eller kort kom det även ett par tårar. Men jag tror att hon tyckte det kändes bättre idag.

Mediaträning?

Hehe, moget. Man tycker ju att en man som Lars Ohly borde vara van vid alla tänkbara påhopp, och dessutom att bli påhoppad i media. Gesten verkar dock sitta i ryggmärgen med tanke på uttalandet "Jag tänkte inte, reaktionen kom före tanken".

Kulturkrock

På tjuvlyssnat.se kan man hitta bra och mindre bra historier. Men den här (bl.a.) var ganska rolig, tyckte jag. Och den här :)

Bilddagbok

Med inspiration från andras bloggar har jag skapat en bilddagbok (länken finns även ute till höger). Om någon hittar nån bild på sig själv som de inte vill ha publicerad är det bara att höra av sig!

Saker att fixa

Nu kan jag bocka av en av uppgifterna jag ska ta itu med här hemma:

Inoljat bord

Så fel man kan ha

Efter att ha hjärntvättats med hjälp av låtar som Boten Anna och Glassigt under sommaren trodde man inte att det kunde bli värre.

14 september

Sen nästan en vecka (fredags kväll) är jag tillbaka i Umeå. Förra veckan höll jag på att gå under av trötthet, speciellt i slutet. Varje sekund var planerad och om man vanligtvis blir trött och stressad av det blev det ännu mer märkbart nu. Jag har lätt att glömma bort att jag har en snart färdig bebis i mig som gör att kroppen skriker stopp tidigare än vanligt. Efter ett par dagars vila utan massa måsten kände jag mig som vanligt igen - rastlös. Jag måste verkligen säga till mig själv att det var just lugn jag desperat längtade efter vid den här tiden förra veckan.

I tisdags var det för mig föräldragruppsträff för första gången. Jag frågade Peter om han visste vad det skulle handla om den här gången eftersom han var med förra gången. Smärtlindring blev svaret. Smärtlindring och förlossning skrämmer vettet ur mig då och då, och ibland känner jag mig ganska cool. När barnmorskan gick igenom hur förlossningen går till blev jag helt svettig och yr, jag var på vippen att gå ut från rummet. Men jag satt kvar och lyckades svamla fram hur jag kände inför det här. Lite senare fick vi se en film om förlossning vilken faktiskt gjorde mig lite lugnare. Jag kände att jag i tanken lyckats närma mig det jag är rädd för vilket får ses som ett framsteg, även om jag fortfarande är ganska rädd då och då.

Igår var det undersökning hos barnmorskan. Mäta, väga, lyssna, känna. Allt var bra och magen hade växt 4 cm sen sist. Det känns att h*n där inne börjar få mindre utrymme, det bökas och stökas en hel del. Ibland så mycket att jag måste resa mig upp och gå omkring i hopp om att ge lite mer plats. Senare på dagen var jag hos Maria och hennes ännu namnlösa son. Han är väldigt fin. Vilket okomplicerat liv de där små lever, äta, sova, äta igen, sova vidare osv osv.

10.30 en tisdag

Det har hittills varit en mycket innehållsrik dag.

Jag kan konstatera att det är första dagen på väldigt länge som jag fryser.

På tunnelbanan hit satt jag mitt emot en person med hemskt dålig andedräkt, som tur var bara en kort stund. Men det var så obehagligt att jag starkt övervägde att byta plats.

Personen jag just nu delar kontor med är inte här och har ingen vidarekoppling på sin fasta telefon. Nyss ringde någon som lät ungefär 30 signaler gå fram.

Vägg i vägg till detta rum ligger en av företagets toaletter. Ibland är det väldigt högljutt där inne.

Måndag

Idag är jag gnällig. Jag är rätt less men försöker hålla humöret uppe så gott det går. En nerv eller nåt i ryggen har hamnat i kläm, all teknik är emot mig idag, jag är trött, har ingen arbetsmoral även fast jag bara har den här veckan på mig att göra klart, tangenten N på tangentbordet fungerar typ var tredje gång. Och så vidare.

Gott för gnällisar.

Avdankad

Igår när jag gick förbi den fantastiska krogen BGs som ligger på andra sidan Hornsgatan från jobbet satt där en kvinna som jag tyckte kändes bekant på nåt sätt. (För de som inte känner till BGs är det vad man nära nog skulle kunna kalla alkiskrog och men som utger sig för att vara en sportbar). Jag stirrade på henne medan jag försökte komma på vem det var. Kan det vara nån från jobbet som jag inte sett på länge? Eller nån som jobbar i nån affär? Eller nån jag brukar se då och då av nån annan anledning? Sen kom jag på det - det var Jannike Björling. Nu var det väl ett tag sen hon var en glamourgirl som hängde på det på den tiden jätteglamourösa Café opera och såna ställen. Av nån anledning har jag alltid sett henne som en som gärna vill upprätthålla den imagen i evigheter. Men att sitta på BGs uteservering och vara packad tillsammans med några hyfsat slita stammisar kändes långt där ifrån.

Ofrivilligt släpp

Idag ringde de som hyr Nockebylägenheten i andra hand och talade om att de ville säga upp kontraktet för att de hade fått ett 1a-handskontrakt. Fullt förståeligt att de tar ett 1a-handskontrakt. Jag hade trott att de skulle bo kvar fram till årsskiftet och därför inte skulle behöva ta tag i uppsägning för egen del förrän om ett tag. Litegrann har jag låtit bli att tänka på det för att jag inte riktigt vill göra mig av med den, det är en hemskt fin lägenhet och nånstans känns det fel att bara släppa ett sånt 1a-handskontrakt utan att göra nån affär på det. Men jag har vänt och vridit på det och kommit fram till att jag inte ens vet hur jag skulle gå till väga för att göra några pengar på det, det är ju liksom på andra sidan lagen. Visst går det att byta den mot nåt mindre hos en annan hyresvärd och hyra ut den lägenheten i andra hand ett år, men det känns lite jobbigt att börja jaga lägenhetsbyte nu. Inte rätt läge så det får vara. Ibland får man släppa sånt som man gärna skulle vilja ha kvar. Jag får tänka att nån annan kommer bli riktigt glad istället.

Förvirrat svammel

Fick bilder på Marias 1 vecka gamla son som är förbaskat söt. Ännu en gång i allt det här blir jag lite omskakad, har svårt att förstå verkligheten i det. Tänk att det var han som fanns där inne. Undrar vem som finns här inne. Blir både jätteglad och lite rädd för att det är så överväldigande och stort.

Idag blev corollan såld. Känns lite vemodigt, den har ju varit vår trotjänare i flera år nu. Samtidigt är det skönt att den gick relativt lätt att sälja och att vi fick så mycket pengar för den. Jag var helt säker på att vi skulle få gå ner ett antal tusen till i pris, nu behövde vi bara gå ner 2000.

Funderar på att gå hem från jobbet snart. Det jag gjort idag har resulterat i att vänta på förslag från utbildningsföretagen som vi ska köpa kurser av. Sitter och småduttar lite med det och med intranätet, men jag tror att jag har gjort mitt för idag.

Bröllop i Götet

Bröllopet i Göteborg var trevligt. Själva vigseln hölls i en stooor kyrka medan resten av firandet hölls i en lånad kommunal lokal, inte riktigt lika pampig. Jag och mamma var där för att lämna lite grejer på eftermiddagen innan vigseln och festligheterna satte igång vilket gjorde att jag kunde kolla bordsplaceringen. Såg att jag hade hamnat i en samlig av helt okända människor, i och för sig med morbrors fru snett mitt emot. Huvva, tänkte jag och ville inte ens tänka vidare på hur jobbigt jag tycker sånt där är. Nästa gång vi kom dit insåg jag att de okända som skulle sitta till vänster hade lämnat återbud i sista sekunden vilket gjorde att det var tomt där. Det gjorde mig ingenting. Nu hade jag bara en okänd mittemot mig och en bredvid mig, en lagom mängd tycker jag. Men han som satt bredvid hade jag verkligen svårt att förstå. Förutom att han var lite hysterisk i sitt sätt pratade han nån obestämbar dialekt, snabbt och jätteotydligt. "Vad sa du? Eeeh, ja jo precis". Vid flera tillfällen fick jag låtsas att jag uppfattade vad han sa för att det var pinsamt att fråga vad han sa flera gånger. Flera av kusinens/brudgummens ex-flickvänner var med på bröllopet, och brudens ex-man var också med. Jag fick lite Tomten är far till alla barnen-känsla när jag förstod detta. Ingen av dem började dock att slåss med varandra eller försöka hångla med den gamla kärleken.

För övrigt hann vi se rätt mycket av Göteborg, jag måste säga att jag tycker om den stan. Inte så stor men ändå full av allt. Dessutom har folk ett trevligt bemötande. Strax efter att tåget rullat ut från centralstationen började det regna ordentligt.

16 augusti

Julibloggandet är uppdaterat med lite bilder.

Igår gjorde jag inte många (vettiga) knop. Vaknade vid 8, läste lite, somnade om till 10, åt frukost, ringde till jobbet för att få en biljett, kollade platsbanken och konstaterade att det inte var några intressanta jobb som kommit in, byggde på Simshuset, duschade typ 13.30, städade lite, satte in ultraljudsbilder i ramar, åt middag, tittade på tv en stund, cyklade till affären för att köpa jäst m.m., bakade kanelbullar. Bullarna blev goda i alla fall och idag har jag näst intill träningsvärk i händerna av knådandet. Idag ska jag ta mig ut och uträtta lite grejer.

Vår närmaste granne är lite speciell. Han är jättetrevlig och social men jag känner att jag börjar störa mig lite grann på att han kan dyka upp som gubben i lådan, inne i vår lägenhet. Vår altan sitter ihop med hans altan och enda trappan som finns från den sitter fast i vår del. Det verkar som att han tycker att det är helt okej att gå över vår altandel till och från trappan lite när som helst. Skitkul när man ligger i soffan på kvällen och tittar på tv och plötsligt märker att det går nån förbi rakt utanför fönstret och vinkar. Extra överraskad blir man när det är riktigt mörkt ute. Det händer också att han knackar på vår altandörr och går rakt in utan att vänta på svar bara för att den inte är helt stängd. Jag längtar till vi har råd att köpa ett eget hus där man slipper dela nåt med någon alls.

15 augusti

Tänker mycket på Anneli och hennes familj som i fredags förlorade en kär familjemedlem efter en lång tids sjukdom.

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Ringde den färglada på jobbet som hjälpte mig att få en biljett. Så på måndag är det tänkt att mitt ECDL-uppdrag ska börja. Känns som att det här har stått och stampat ett bra tag nu, typ ett par månader, utan att komma igång. Och nu visar det sig att jag kommer jobba med det i tre veckor. Jag kommer givetvis att göra mitt bästa, får se bara hur mycket jag hinner åstadkomma på den korta tiden.

Fredag kväll till måndag förmiddag tillbringades i Tresjö. De andra drack alkohol och åt kräftor. Jag börjar nästan vänja mig vid det här att vara den enda som inte dricker. Ska jag kanske fortsätta som nykterist även fast jag sen får börja dricka igen? Troligtvis inte. Vid 1.30 började vi spela poker. Jag satsade högt och åkte ut först, men det gjorde inget. Jag blev less eftersom jag egentligen var alldeles för trött för att lära mig nåt nytt.

På lördagsmorgonen trodde vi att hunden Bonzo (Peters familjs gamla trotjänare) höll på att kasta in handduken. Nånting hade hänt med honom under natten/morronen vilket gjorde att han hade rasat ihop på marken, hade darrningar i bakbenen och var nästan okontaktbar. Otroligt nog repade han sig och på söndag eftermiddag var han nästan som vanligt igen. Han är gammal (ska fylla 12 i september) och förmodligen har han inte så lång tid kvar. Det är verkligen en speciell hund som kommer att lämna ett stort tomrum efter sig.

8 augusti

Jag är kär i vår nya bil. Den är fin, snygg och känns trygg och är fantastisk att köra. Jag är hemskt glad att vi hittade den. När AC-n är lagad kommer jag att tycka ännu mer om den.

Idag var vi och hämtade tapetrullarna, kommande dagarna skulle vara rätt bra att ägna åt tapetsering. Vi skulle även låna/hyra ett tapetserarkit så att vi slipper köpa alla tillbehör man behöver, men alla var redan utlånade. Tipset från han i målarbutiken var att vi skulle "ringa ofta" för att höra om det kommit in nåt kit. Vi får väl se när det dyker upp. Känns som att tapeterna kommer att sitta på väggarna om tidigast ett halvår. Och det beror inte bara på att det inte finns några tapetserarkit att låna, utan även på vår ovilja/okunskap/lathet när det kommer till tapetsering.

Man vågar nästan inte säga det högt (nu skriver jag ju så då är det okej) men det här vädret... Jag är nästan less nu. Jag längtar absolut INTE till vintern, men jag välkomnar hösten. Det ser faktiskt ut som att det kan bli lite molningare ett par dagar framöver. Inte mig emot.

I bilen ligger ett skötbord och en spjälsäng från Ikea och väntar på att få komma in i lägenheten och bli ihopskruvade. Även fast det är ett himlans liv i magen emellanåt är det fortfarande svårt att förstå. Nu fick jag ytterligare en kick där inne som påminnelse om att det är verklighet. Tack.

Dagens grattis går till Jonny som fått en tillsvidareanställning på ett bra ställe med bra lön dessutom!

5 augusti

Senaste dagarna har mest tillbringats på Bettnessand i sol och värme. Men jag har faktiskt lyckats få iväg ett par jobbansökningar också, varav en var som webbredaktör och kändes riktigt intressant. Får väl se vad det kan ge.

Idag har jag verkligen känt mig helt off. Efter ett par timmar på stranden var jag nästan yr och helt orkeslös, jag tror det var början till vätskebrist. Nu på kvällen känns det lite bättre men jag är fortfarande väldigt seg. Ska dricka ännu lite mer citrondricka tror jag....

Nästa vecka blir en slags mellanvecka, jag trodde ju att jag skulle vara i Stockholm och jobba men så blev det inte. Så jag tror att jag åker med Pia till Tresjö nu ikväll, när hon har flyttat klart sina grejer till Övik. Åker nog med henne tillbaka hit på tisdag då hon ska städa och åker kanske tillbaka igen efter ett par dagar när Peppe börjar jobba igen. Fram o tillbaka. Men hellre det än att vara ifred ofrivilligt.

3 augusti

Nu äger vi bilen som vi provkörde häromdagen. På mindre än ett dygn från det att vi var där var den i vår ägo. Den har ett par fel som vi inte rår på själv, men som tur är har Peter en väldigt duktig pappa som kan hjälpa oss vilket gör att vi sparar in ett gäng tusenlappar. Min pappa har gett oss ett mkt förmånligt lån. Felen gjorde också att priset kunde sänkas rätt mycket. Så igår kördes det nya inköpet till Umeå, stor skillnad på att köra den här 65 mil jämfört med corollan.

Här i Umeå är det fantastiskt väder (som vanligt) och jag sitter och väntar på att Maria ska höra av sig och sen ska vi åka ut till havet. Hennes förlossning var beräknad till igår, så vem vet om det blir ilfärd till sjukhuset!

Skärgårdstur

Min Stockholmsvistelse blev kortare än jag trodde. Jag hade tänkt köra igång med SLK-jobbet den här veckan, men nu visar det sig att de som ska utbildas har semester ett par veckor till. Så jag får åka tillbaka hit när det är dax att sätta igång.

De senaste dagarna har ägnats mycket åt att försöka hitta en ny bil att köpa. Vi har kollat hur mycket som helst på nätannonser och besökt bilhandlare. Ikväll ska vi provköra en Audi A6, förhoppningsvis kommer den att kännas bra.

Idag åkte hela familjen ut till Grinda med Waxholmsbåt och åt lunch på värdshuset. Både gott och trevligt. Vi hann även med en promenad och glass innan vi klev på båten tillbaka till Waxholm. När vi skulle gå på hade jag och Peter hamnat lite efter de andra familjemedlemmarna i kön. När det var vår tur att gå på båten säger landgångskillen att vi fick ta Cinderella (som kom in precis samtidigt och hade samma sträckning) istället eftersom det var fullt på Askungen. Okej, sa jag till honom och skriker högt "MAMMA!" eftersom de andra som precis höll på att försvinna utom hörhåll inne på båten. Jag ville bara säga att vi skulle ta den andra båten och att vi skulle ses på kajen i Waxholm. Landgångskillen såg förskräckt ut och sa sen "Okej men ni kan åka med här då". I hans öron lät jag kanske som ett barn som skiljdes från sin mamma, och blev kvar helt utlämnad.

Bra sak nr 2

Glömde en annan fantastisk sak som hänt idag: vår internetuppkoppling har äntligen börjat fungera!

Emlaplåster rules

Just nu älskar jag hela världen.

Rören blev fyllda och jag blev inte ens yr.

I fortsättningen ska jag alltid använda sånt där bedövningsplåster när det ska stickas.

Fredag 28/7

Jag har ett tag gått och tänkt att jag skulle vilja ha ett par Crocsskor (eller som Stockholmarna kallar den - Foppadojan). Kanske inte främst för deras utseende utan mer för hur de är att ha på sig. Efter en dags gående och stående i alla de platta skor jag har, eller barfota som man oftast är när man är hemma, har jag skitont under fötterna numera. Graviditeten gör väl sitt därtill. Jag hade först lagt undan ett par rosa, men eftersom jag blir alltmer färgskygg ju längre från sommaren jag kommer kändes de inte riktigt rätt. Så det blev ett par, som färgen så fint kallas, chokladbruna istället av modellen Beach. Kändes mer rätt och de är jäkligt sköna.

Idag är min sista dag på "umeåjobbet", i alla fall för ett tag framöver. I eftermiddag åker vi till Sthlm och sen är det tänkt att jag ska stanna och jobba ett tag för SLK. Det har inte direkt varit nåt jättedrag här på arbetsplatsen den här veckan jag jobbat. Jag har försökt ta tillfället i akt att bli bättre på Excel med hjälp av det övningsprogram som finns för eleverna här. En del surfning har det också blivit (fast man inte får... aj aj). Har så gott jag kan försökt förbereda mig för det uppdrag som ska genomföras hos SLK, vilket också faller inom ECDL-kategorin. Lite svårt såhär på distans då jag anar att förutsättningarna som finns för eleverna här och medarbetarna där är ganska olika. Vi får se hur det går när jag är på plats.

Innan vi åker iväg ska jag gå till vårdcentralen för att ta det där förhatliga blodprovet. Jag försöker att inte bli nervös och har hyfsat stor tillit till bedövningsplåstret.

Igår slutade Jenny sitt jobb i Tyskland så idag åker hon hem för att jobba i Sverige istället. Ska bli fantastiskt roligt att träffa henne igen, kommer faktiskt inte ihåg när vi sågs senast. Tror det var i januari precis innan hon åkte iväg, och sen har våra Sthlmsbesök inte matchat varandra under våren.
Nu ska jag gå och ta en tablett mot halsbrännan (uurrk) och sen ska jag fortsätta med Excelövandet.

Bloody hell

Igår var jag hos den nya barnmorskan. Jag var ganska nervös att det var den här gången det skulle tas blod igen. Det är inte bara obehagligt, det är även svårt att få det att funka. Men jo då, hon ville ha ett par rör. Jag förstår inte vad det är som händer, men när den där nål väl stuckits in i armen finns det inget hellre jag vill än att de där rören ska fyllas. Helst fort som attan. Men precis som förra gången slutade det att rinna, bara det att den här gången slutade det ännu tidigare. Jag blev kallsvettig, yr och svimmade nästan fast jag låg ner. Hon tyckte inte det var nån idé att fortsätta eftersom jag inte mådde så bra, vilket gör att jag måste gå och göra om det igen idag eller i morgon. Jippi! Hon gav mig ett bedövningsplåster att ha på stickstället en stund innan, och jag håller tummarna för att det ska ge mig lite hjälp på traven. För övrigt verkar hon jättesnäll och trevlig, och det kändes hemskt bra.

På kvällen blev det grillning på uteplatsen med Pia och Roger. Grillad marinerad kycklingfilé är inte dumt alls. Inte grillad halloumiost med honung heller. Det blev rätt sent med tanke på att de flesta av oss skulle upp och jobba idag. Men det var ju trevligt. Bl.a. skrattade vi åt gamla pinsamma one night stand-historier och pratade om att den yrkeskår R ingår i är väldigt speciell om man är en individ med egna tankar, som inte alltid motsvarar yrkeskårens.

Idag efter jobbet ska jag träffa Maria (om hon kan). Eftersom jag åker till sthlm i morgon och blir kvar där ett tag kommer hon vara mamma nästa gång vi ses. Spännande.

Inspirationen flödar...

I morse var jag hos arbetsförmedlingen på återträff för arbetssökande. I det ingick även en individuellt samtal med nån arbetsförmedlare. Vid de tillfällen jag varit i kontakt med dem har jag alltid gjort vad som förväntats av mig (upprättat handlingsplaner m.m. via ams hemsida osv) och då har de inget att säga. Vet egentligen inte riktigt vad alternativet skulle vara, det är ju jag själv som ska söka jobben - inte dem. Med andra ord känns det lite meningslöst att gå dit, men jag gör det ju ändå.

Sen cyklade jag hem i värmen och pratade med Maria i telefon. Det verkar klart nu att hennes sambo kommer få jobba i Skåne från och med oktober, vilket ju är jättebra för honom som gått arbetslös ett bra tag men jättetråkigt för mig. Det är ju inte så att det vimlar av vänner här uppe precis. Dessutom ska vi ploppa ut varsitt barn med bara ett par månaders mellanrum... hade varit väldigt skönt/bra med någon man känner i samma sitation att dela allt nytt med. :( Tråkigt tycker jag.

Befinner mig nu på arbetsplatsen. Det är inte så att tiden rusar iväg direkt. Det sitter tre elever här inne med sina självstudier. På en timme och en kvart har jag fått en fråga. Suck...

Undrar om färgaffären där vi beställde tapeter förra veckan kommer att höra av sig idag. Undrar också hur lätt/svårt det är att tapetsera det där rummet. Tvivlar på att vi kommer hinna det den här veckan eftersom vi åker till Sthlm på fredag eftermiddag. Sen kommer jag vara borta ett antal veckor så vi får väl se när det blir.

Vi har även beställt en barnsäng och ett skötbord från IKEA. Och i söndags fick vi en mössa och en overall i ministorlek av blivande farmor och faster. Lite skumt känns det, fast spännande. Det känns som att det nu finns en relation till magen och det som rör sig där inne på ett hyfsat etablerat sätt. Men att "den" som nu växer där i ska komma ut är en helt annan sak att greppa. Jag längtar efter att få träffa honom eller henne (fast jag tror att det är en hon).

För övrigt märks det att det är semestertider. Det känns som att stan är folktom. Jag gillar känslan när man är cyklar till jobbet typ vid 7.30 och bara möter ett fåtal personer och bilar. Men senare får det gärna bli lite mer liv och rörelse.

På resande fot

Rubriken kunde lika gärna varit "Rekordlångt inlägg". Känns i alla fall så i skrivande stund.

Det är när man är på resande fot som det händer saker man skulle velat skriva ner här. Men det har ju varit svårt eftersom tillgången på datorer har varit sådär.

Sist jag skrev var vi i Täby och skulle strax bege oss till Danmark, och innan det var vi på "landet" (Tresjö). Där blev det en hel del sol och bad, fiskande, grillande, tv-spelande osv. Vädret var fantastiskt varenda dag och man fick lite av den känsla man hade när man var liten och hade sommarlov. Efter drygt en vecka i Tresjö åkte vi tvärs över landet för att gå på bröllop i Östersund. Jag hade gruvat mig för det redan innan och känslan blev inte direkt mindre ju närmare vi kom den här dagen. Bordsplacering och mingel med nytt folk är verkligen inte min grej. Många gäster (typ 120 eller nåt), varav max 10 jag träffat tidigare nån gång. Avsaknaden av alkohol för min del medan de flesta andra drack rätt hyggliga mängder gjorde att jag vid flera tillfällen ville resa mig så fort att stolen ramlat omkull och springa ut ångestskrikande. Men nä. Tålmodig som jag är (eeeh...?) satt jag där och log krampaktig medan sällskapet vid vårt bord blev allt fullare och kunde inte ens knipa igen när talen hölls. Jag är ganska säker på att jag inte haft några större sympatier för de här personerna även om jag också fått dricka, men nu i mitt lite för klarsynta tillstånd tyckte jag att de uppförde sig som idioter. Kvällen/natten fortsatte i samma anda (dricka och röja) och när vi äntligen satte oss i bilen kl 03 kände jag mig oerhört lättad.

Ganska gott

Efter en snabbvisit norr om Sthlm (Täby o Åkersberga) tog vi oss ner till Danmark. Att åka Stena Linefärja i fyra timmar efter att ha suttit i bilen hela natten var även det en tålamodsbeprövande upplevelse. Båten var fylld av energiska barn som for omkring överallt. För barnen finns det ganska mycket att sysselsätta sig med faktiskt. Bollhav, filmvisning, tv-spel m.m. För vuxna finns det en minimal taxfreeshop, spelautomater av typen enarmad bandit (fast numera är armen ersatt av en knapp förstod jag), några fik och en restaurang där de serverade brunch för 79 kr. Vi drog ut på brunchen så länge det gick innan vi återvände till de obekväma stolarna som var näst intill omöjliga att somna i hur gärna man än ville.

Kryb-i-ly-kro

Väl framme i Grenå hade vi 16 mil till framför oss. Efter ett par timmar med inte helt tillräckliga kartor hade vi lyckats krångla oss fram till slutmålet. Vid ett tillfälle frågade vi efter vägen på en mack, vilket vi förstod ungefär en tredjedel av. Vi hann sova medvetslöst nån timme innan middan. Ja middan. Det är ett kapitel för sig. I paketpriset ingick förutom boendet frukost och tvårättersmiddag varje dag. Eftersom ingen (förutom vi) var under 50 år kändes det som att vi hade hamnat i matsalen på ett finare äldreboende. Exakt kl 18 skulle man befinna sig vid sitt bord i matsalen, alla åt samma sak. Så där satt vi, bland en drös äldre par som slutat prata med varandra för länge sen. Det slamrades högljutt med besticken och de få meningar man hörde var av typen "Ja, men det här var ju gott". Efter middan som var avklarad på en timme gick vi ut för att se vad som fanns i omgivningarna. Fält och landsbyggd. Thank god för att vi hade med oss bil. Utan den hade det blivit svårt att fylla tiden på detta ställe. Så våra dagar bestod i att göra utflykter kors och tvärs. Lite olika småstäder, lite sol och bad, några gamla slott och fästningar osv. Vädret var skitbra hela tiden. Efter den andra middagen på hotellet fick vi nog och höll oss från det i två dagar. Vem äter middag kl 18 när man har semester?! Det är ju en del av dagens/kvällens innehåll att leta upp nån trevlig restaurang att äta på och sitta där ett bra tag. Kändes betyligt mer rätt. Sista kvällen fick vi dock lov att äta i matsalen för att kunna dokumentera. Sammanfattningsvis rekommenderas ingen under 50 år att åka till det där stället.

Ångestmatsalen

Det tog oss två dagar att komma tillbaka till Umeå, en nätt liten sträcka på typ 140 mil. Ganska skönt att vara här ett tag innan det är dax att dra igen. Den här veckan ska jag jobba lite grann. Det är väldigt lugnt här och tiden går rätt långsamt, därav mitt långa inlägg. Det är skitvarmt och instängt (fönstren går inte att öppna så mkt + 17 datorer i samma rum). Om en kvart slutar jag och det är jag rätt glad för.

Semester

"Hemma" hos Anneli

Det är en underlig känsla att bo i någon annans hem, någon man aldrig träffat. Anneli hyr ett hus i Visinge, Täby av några kompisars kompisar över sommaren. De har satt upp massa bilder av sitt barn och sig sjäv i huset som jag går och tittar på och försöker tänka ut vad det är för slags människor. Mannen/pappan i huset känner jag faktiskt igen väldigt mycket, men jag vet inte varför. Känner inte igen namnet heller. Jag kan tänka mig att han kommer från Åkersberga.

I natt åker vi ner till Varberg för att ta färjan över till Grenå i Danmark (här ska vi bo). Av alla tider på dygnet så går den kl 08.00 i morgon bitti. Egentligen spelar det inte så stor roll, vi är ju lediga. Jag oroar mig för att min lagade visdomstand som börjat ila kraftigt när jag råkar använda den kommer gå åt helsike medan vi är borta. Hoppas inte. Jag tuggar duktigt med andra sidan av munnen och försöker låtsas som ingenting.

Pia försöker fixa ett jobb åt mig på Apotektets personalfunktion, och det vore hur bra som helst om det gick. Frågan är om de kommer ta in en gravid som eventuellt kan jobba några veckor innan hon är borta ett bra tag. Visst, man får inte diskriminera pga. det men å andra sidan är diskriminering av det slaget väldigt svårt att peka ut. Det är ju bara att motivera att de valt en annan sökande genom att de har mer eller lämpligare erfarenhet t.ex. Men jag håller ändå tummarna. I augusti ska jag jobba åt SLK. Känns bra att få jobba men tråkigt att vara borta från Peter på obestämd tid.

Vi hörs i framtiden

Önskan om uppkoppling hemma

Ingen uppkoppling i hemmet i sikte än. Fattar inte vad det är som tar 2-4 veckor att göra. Förmodligen kommer det komma igång nu i dagarna och ikväll åker vi bort i flera veckor. Alltså - flera veckor till utan internet. Suck.

Ikväll bär det iväg till Tresjö, om ca en vecka ska vi till Östersund på bröllop för Peters tremänning, efter det åker vi till Danmark i typ 5 dagar och sen åker vi upp hit igen. Känns bra att åka iväg en sväng till nåt nytt (Jylland) men som inte är allt för långt bort. Är rädd att jag/vi skulle bli nojiga över att nåt skulle hända med "magen" om vi befann oss i ett land där man inte riktigt vet hur läkarvården fungerar. Danmark kändes lagom wild att ge sig av till.

Jag insåg igår då jag vägde mig hos barnmorskan att jag ökat ca 10 kg (!) i vikt jämfört med min normalvikt. Eftersom viktökningen inte syns nån annanstans än på magen känns det lite sjukt. SÅ stor är inte magen, bara ganska stor. En följd är t.ex. att jag handlade mina första "mammakläder" här om dagen. Pga. de byxor jag köpte kallade Peter mig för rebellgravid. Byxorna var kamouflagemönstrade, väldigt låga där fram och justerbara i sidorna. Alltså såg de rätt vanliga ut, inte som vissa av de där andra kläderna med en JÄTTElång mudd som man kan vika upp över magen om man vill. Jag tror att han menade att jag inte valde den sortens gravidkläder det finns mest av utan nåt som var mer "tufft". Hmm, jaa kanske det.

Hur som helst är jag mkt brunare på framsidan av kroppen än baksidan. Det är rätt obekvämt att ligga på mage om man säger så.

Nu lär jag ju inte skriva på ett bra tag igen, men om vinden blåser åt rätt håll och fiskargubbarna utanför Zansibars östra kust får upp tillräckligt med fisk kanske vi har uppkoppling när vi kommer hem.
Hej svejs så länge

Flyttstädning

Kl 17.47:
Man städar lägenheten som man aldrig gjort förr och det är inte ens för ens egen skull. Fan vad tråkigt. Halsbrännan kommer som ett brev på posten efter allt böjande mot golvet.

Kl 20.54:
Hemskt mycket smuts. Tänk att man bott i det här, typ ovetande. Snart ska vi äta pizza.

Lördagsnatt

Utan internet i hemmet blir det ingen bloggning gjord. Nu är klockan typ 1.30, jag sitter i en tom lägenhet så när som på datorn. Jag hamnade här för att jag kände internetabstinens och hade varit på "fest" tvärs över gatan från där gamla lägenheten ligger. Så när festsällskapet skulle gå ut och fortsätta sitt festande på stan, gick jag upp hit en sväng för att lindra abstinensen.

Senaste veckan har gått i fixa-ett-trivsamt-boende-tecknet. Det har handlats både inne- och utemöbler, hyresvärd har jagats för att få godkännande att byta ut de ruskiga tapeterna i det ena vardagsrummet, packats upp kartonger, kastats skräp, försynt tjatats på snickargrannen om att han ska lägga klart uteplatsens golv osv. Med tanke på hur kort tid vi bott där känns det ändå vant. En sak jag inte vant mig vid och som jag inte tycker om är källaren och tvättstugan. Där nere står en massa bråte huller om buller som hyresvärden lämnat kvar. Mörkrädd som jag är ogillar jag såna där utrymmen hur som helst, men den här källaren tar priset. Får en hel massa skräckfilmsassociationer när jag går ner där.

Jag saknar mina kompisar "hemma". Jag har många bra människor omkring mig här uppe, ingen tvekan om den saken, men jag saknar dem som jag känt sen massa år tillbaka. Visst kan man maila o ringa och allt sånt men det kan inte ersätta att ha dem på nära avstånd. Jag har i färskt minne varför jag valde att flytta hit igen, och vet att det beslutet var det rätta. Tänk om de alla kunde flytta hit! (stor chans, men lite kan man ju få drömma).

Godnatt

Nytt försök till uppdatering

Det här började jag att skriva igår innan explorern la ner:

Förra veckan var också en Stockholmsvecka. Skillnaden från veckan innan var att folk jag känner återvände till stan efter långhelgen och det blev lite mer aktivitet. Alla skulle jag försöka hinna träffa, vilket jag nästan hann. Även fast det är jättekul att träffas blir saknaden efteråt ännu större när man vet att det kommer dröja innan vi ses igen. Jag har det jättebra i Umeå på massor av sätt men ibland blir saknaden stor efter de nära och kära som finns i sthlm.

På tisdan åkte jag till den "gamla" arbetsplatsen för att jobba lite. Jag skulle sitta med hon som tagit över efter mig och gå igenom några sista saker innan jag släpper det helt. Det blev en halvdan genomgång för det var kaos runt omkring henne den dagen. Men jag fick i alla fall chans att titta till både intranätet och min mailbox (som mest innehöll spam). Intranätet börjar ta lite mer verklig form, skönt att se att det är något sånär användbart.

På onsdan var jag på samma ställe, men den gången var det för att delta på festen med westerntema. Jag fick äran att dansa linedance bredvid/bakom vd:n, som inte var riktigt överens med linedancestegen. Personen som vann priset för bästa klädsel drog upp kjolen alldeles för många gånger. Det hade räckt med 0 gånger. Lagom till att folk började skifta personlighet vid 23-tiden gick jag.

Torsdan tillbringades i ett kapell i Norrtälje med efterföljande begravningssmörgåstårta i Edsbro. Sorgligt men ändå trevligt.

Fredan firades mammas födelsedag i fint väder med utflykt till Vaxholm.

På lördan hade vi picnic med kusinerna och sigtunaborna i Hagaparken. Sen gick vi hem till ena kusinen och spelade Buzz.

På söndan gjorde jag i ordning frukost och tog med Peter till havet vid Österskär. Han trodde att det var vilken utflykt som helst. I godan ro åt han sina mackor och drack sitt kaffe, för att sen bli friad till. Vi smällde av korken till det alkoholfria bubbel jag gömt i väskan och skålade med varandra och ett andpar som låg intill och betraktade oss.

8.40 på måndan lyfte planet tillbaka till Umeå. Ett par timmar senare var vi i vår nya lägenhet med första flyttlasset. Den är jättefin, och väldigt stor. Hyresvärden verkar vara en hejare på att sätta igång saker men sämre på att slutföra dem. Uteplatsen var fortfarande inte klar (är inte nu heller när nästan en vecka till gått), det saknas smågrejer som trösklar och ellock i väggarna lite varstans, men det mest udda är tapeterna i ett av rummen. Innan vi flyttade in bodde hyresvärden och hans familj i den här lägenheten. De hade tagit upp ett dörrhål till den intilliggande lägenheten där barnen höll till. Nu är det dörrhålet tack och lov igensatt så vi slipper vara sambo med den nya grannen, vilket också innebar att väggen tapetserades om med en neutral grå tapet. De andra tre väggarna har en gul och jättemönstrad tapet som INTE passar med den gråa. Det är som en spegelvänd fondvägg. Fondväggen brukar vara det som har något utmärkande och övriga väggar mer neutrala. Men inte här inte.

Arg

jävla skit dator

jag som skrev och skrev å sen försvann allt för att explorer stängdes ner.

grr

Udda kombinationer

Följande klädkombinationer har idag iakttagits:

- Perrongen vid Tekniska högskolans tubstation: vinterjacka av täck-/dunvariant och sandaler av flip flop-modell fast i skinn. ("Sist frös jag så om fötterna eftersom man inte kan ha strumpor i de här, så nu tog jag min tjockaste jacka till".)

- Götgatatsbacken: mycket kort volangkjol i turkosa och blåa nyanser, guldglittriga strumpbyxor, gråa raggsockor, sneakers. ("Men alltså, jag kände mig bara så hiiimla innovativ i morse när jag vaknade!"). Han bar inte ens upp det på ett snyggt sätt.

(huvva, tänk om folk bloggar om liknande taskiga grejer efter att ha sett mig på stan.)

Efter att ha sett ovanstående gick jag o Ellis o fikade längre ner på Götgatsbacken. En person från det förflutna (då jag var typ 14-16 år) befann sig på samma ställe. Satt länge och funderade på om jag skulle gå och hälsa. Brukar i efterhand gräma mig över att jag är lite för blyg och därför ofta struntar i att göra sånt där, men den här gången kändes det faktiskt helt rätt. Har faktiskt ingen lust alls att ta upp den tråden.

Uträtat frågetecken

Lennart Modig heter han säger Anneli. Jag visste väl att det var nåt kraftfullt namn.

Da Vinci på en biograf nära dig

På den där testsidan kan man testa allt möjligt. T.ex. What Kind of Chocolate Are You, Who's Your 80's Heartthrob eller varför inte What's Your Reputation. Tror jag ska göra den med chokladen.

Var och såg Da Vincikoden ikväll. Jag har inte läst boken och har verkligen begränsade kunskaper i allt storyn berör. Periodvis blev man matad med fakta i ett rasande tempo vilket gjorde mig matt och lite stressad över att jag inte kunde ta in allt, om man skulle behöva komma ihåg det senare i filmen. Sen märkte jag att det inte gjorde så mkt om man missade en del. Allt föll på sin plats på slutet ändå. När eftertexten började rulla hördes en tveksam applåd från någon av biogästerna. Jag undrar om h*n var ironisk.

Ett till test

Nu har jag även gjort storstadstestet:

You Belong in Rome

You're a big city girl with a small town heart Which is why you're attracted to the romance of Rome Strolling down picture perfect streets, cappuccino in hand And gorgeous Italian men - could life get any better?

Vilken storstad trivs du bäst i?

Hahaha, den sista meningen känns precis som jag!

Meningsfullt test

Efter att ha sett både Jonas och Catherines resultat av filnamnstestet gjorde jag det också. Mitt resultat:


Which File Extension are You?

Jo, för jag är verkligen oumbärlig.

Spunk...

... håller jag på att få här med jämna mellanrum. Jag är rastlös hela tiden och blir helt frustrerad över att jag befinner mig långt från liv och rörelse. En ganska bra medicin är att gå ut och gå, jättelänge, tillsammans med mp3-spelaren. Idag blev promenaden "bara" en dryg timme och jag lyssnade på alla RnB-låtar som fanns att tillgå. Efter det kändes livet lite lättare.

Varför blir man jämt väldigt köpsugen när man absolut inte har några pengar? Som min ekonomiska situation ser ut nu borde jag hålla mig så långt borta som möjligt från ställen där man kan byta pengar mot saker. Tror det finns ett starkt samband med att jag är görolös. Just nu när det passar som sämst är jag inne på större köp. T.ex. en ny bil. Och en del möbler till nya lägenheten. M.m. M.m. Med tanke på att jag fick lön för 47 jobbade timmar under april och att a-kassan inte kommit igång går köpsuget och ekonomin inte ihop nånstans alls. Fan vad trist. Att shoppa (kanske inte bilar och sånt) är också en bra medicin mot tristess och rastlöshet.

Var i alla fall i Täby centrum en sväng för att köpa nödvändiga saker (ja, faktiskt). Present till mammas födelsedag, present till en 1-åring och linsvätska. Inne på Exlibris var det en "civil" tv4-reporter som försökte tränga sig före hela kön. Nä, nä. Här tränger sig ingen, tänkte jag. Han läste mina tankar och ställde sig längst bak i kön. Det stör mig att jag inte kan komma på vad han heter. Han kanske inte är kvar på tv4 längre, när jag tänker efter var det rätt länge sen jag såg honom i rutan. Typ 45-50 år, glasögon, i stort sett flint men har lite tunt hårludd på sidorna, stirrande blick och talar v ä l d i g t tydligt och välartikulerat.

Nä men nu kanske det är dax att se vad tvn visar ikväll.

Morgonstund har guld i mund

Igår kväll var jag vaken till ungefär 1.30. Två timmar senare vaknar jag av att det surrar i mobilen som ligger på golvet. Missar samtalet och hinner precis se att det var från mamma innan det ringer i hemtelefonen. Mamma igen. Hon och tre andra damer ur hennes kör står och väntar på en chartrad buss som ska ta dem och resten av körens ca 30 medlemmar från Åkersberga till Skavsta flygplats. De har precis fått besked om att bussen ej kommer att dyka upp p.g.a. nåt fel så de behöver komma dit på annat sätt. Ja visst, jag kör er. Jag blev faktiskt inte riktigt trött förrän jag var ungefär vid Danderyd, på väg tillbaka mot Åkersberga. Kom i säng 7.30 igen, men hade svårt att sova längre än till 10.30. Hå hå ja ja, en liten nätt morgontur fram och tillbaka till Skavsta på sisådär 25-30 mil.

Fadern, som är kvar här hemma, och jag åkte till Bergianska på eftermiddan. Det är rätt trevlig att gå och titta på kända och okända växter. Dessutom fanns det väldigt god hallonpaj med lime och kokos på fiket i orangeriet.

Kanskejobb som blev inget jobb

Sent i fredags eftermiddag ringde Anneli och sa att hon behövde ha in någon på ett kortare rekryteringsuppdrag, 3-4 veckor långt i Sthlm. Det lät roligt och jag är trött på att periodvis vara osysselsatt. Jag fick helgen på mig att fundera. Sen hände mycket på kort tid. Tisdag kl 13 satt jag hos företaget i Häggvik på intervju. Vid det laget hade jag kommit fram till att de här 4 veckorna ligger helt fel i tiden med tanke på att vi ska flytta m.m. just då. Under intervjun hann jag tänka på massa saker. T.ex. hur mycket bättre det är att gå på en intervju för ett jobb som man är måttligt intresserad av att få, man är ju ganska mycket mer avslappnad. Att en av de som intervjuade måste ha en felgängad nedre käke eftersom den ofta rörde sig i sidled när hon avslutade meningar. Och om det var en medveten taktik från hennes sida att s t i r r a mig i ögonen utan att nånsin vika med blicken när vi pratade, och vad det i så fall skulle leda till.

Efter intervjun tyckte jag fortfarande att uppdraget verkade roligt, men bestämde mig ändå för att tacka nej om jag skulle bli erbjuden att ta det. Sen fick jag höra genom Anneli att de ändå hade bestämt sig för den andra kandidaten, så alla blev ju nöjda och glada. Och det är ju alltid bra med intervjuträning. (Fast mitt ego ville att jag skulle vara deras förstahandsval ändå.)

Jaha, så nu är jag här i Åkersberga hos mor och far. Flera dagar tidigare än vad jag hade tänkt, skulle egentligen åkt hit på söndag. Lite rastlös, men nog kommer jag få dagarna att gå i alla fall.

Ärendedag

Idag är en såndär dag då jag gör massa saker som blivit liggande. Ni vet, viktiga ärenden som är ganska tråkiga. Ringa samtal, fylla i papper, skicka papprena osv. Just nu låter det tuuut, tuut, tuut i telefonluren i väntan på att komma fram till Boxers kundtjänst. De har en väldigt lång väntetid. Men jag ska vara snäll o trevlig när jag kommer fram eftersom jag vet hur det är att vara kundtjänstslav.

Jag undrar hur lång tid det kommer ta innan min a-kasseersättning kommer igång. Har haft det en gång tidigare i livet och då tog det också flera månader innan alla papper och intyg de ville ha för att kunna besluta var inskickade. Det känns som att för varje papper man skickar till dem vill de ha två nya. Minst.

Det är skönt att ha en fungerande dator i hemmet igen. Och att datorn är helt ny är inte helt fel. Stackars Peter kämpade på i över en vecka för att få allt att fungera. Tydligen var saker och ting inte riktigt i sin ordning när datorn levererades och man (jag var inte till mkt hjälp här) tvingas ge sig in på områden som känns mer eller mindre obegripliga. BIOS hit och SATA-diskar dit. Tur att han är så duktig för nu funkar allt jättebra. Man inser ofta inte hur viktigt man tycker att det är med dator och internet förrän man inte har tillgång till det. Det blir lixom som ett hål. Man kommer på sig själv med att tänka på saker som man vill fixa eller kolla via nätet eller på annat sätt med hjälp av datorn, men icke.

Det känns som att jag fortfarande har jetlag fast det är över en vecka sen vi kom tillbaka till svensk tid från amerikansk tid. Jag blir inte trött innan klockan är typ 02 på natten. Fast jag går upp typ kl 8 varje morgon i alla fall för att försöka återkomma till det normala.

Nu kom jag äntligen fram till Boxer efter en kötid på drygt 30 minuter. Hon som svarade var hyfsat kort i tonen till en början, men eftersom jag var så trevlig lät hon riktigt glad när vi avslutade samtalet. Nu kan jag bocka av det här ärendet på listan också.

Det här är en sk. bloggutmaning...

... som jag har snott från en blogg som jag tjuvläst eller vad man ska kalla det. Jag antar att sånt här går ut på att andra ska kopiera det och lägga in i sina bloggar med sina svar, så varsågod om det finns några läsare (som har en blogg).

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
"Rätt utövad ger idrotten rekreation och nöje och ökar välbefinnandet samt gör kvinnan bättre rustad att klara den fysiska och psykiska prestation, som en förlossning dock är". (Ur Mammans När Var Hur, tryckt 1956 som jag fått av mamma. Den är liiite annorlunda än liknande böcker som skrivs idag).

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Billys bokhylla i ek

3. Vad var det senaste du såg på tv?
Big brother

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är.
20.20 (den var 20.22)

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Tv-reklam

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
För ca 2,5 timmar sen. Gick från parkeringen efter att ha kört från Iksu.

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Pias kompis blogg

8. Vad har du på dig?
Grått linne o gråa mysbyxor

9. Drömde du något inatt? I så fall – vad?
Ja en massa saker. Det jag minns mest är att jag flyttade in i en lägenhet två portar från Jenny, och på samma gata bodde även en gammal kollega som jag inte sett eller tänkt på på väldigt länge (undrar varför hon dök upp?), sen drömde jag också hemska saker om att personer i min närhet hade dött i en olycka (hemskt).

10. När skrattade du senast?
När jag pratade med Maria på Iksu för ett par timmar sen.

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
En hylla med dvd-filmer, en annan sorts hylla och ett par tavlor.

12. Har du sett något konstigt på sistone?
Ja, en lite äldre kvinna (typ 50) som var på samma Pump-pass som jag. Hon har tränat på Iksu under alla år jag tränat där och tränar uppenbarligen där fortfarande. De flesta som kör samma sorts pass regelbundet brukar med tiden få en ganska bra teknik- och taktkänsla, men när jag såg henne blev jag påmind om att det inte gäller för riktigt alla. Ganska otroligt med tanke på hur ofta hon tränar just Pump, och hur länge hon gjort det.

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Tycker att ordet utmaning är lite väl kraftigt i sammanhanget, men visst det är ju kul om nån annan hänger på (vilket känns ganska osannolikt).

14. Vilken var den senaste film du såg?
Match Point på flyget från Washington igår (förrgår?)

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Ett topputrustat grymt hus med stall, ridhus, ridbana och mark, hästar, bilar, massa teknikprylar, möbler, båtar, kläder o skor, personal som skulle sköta om allt som behövde skötas i min ägo (som jag inte själv ville sköta), resor, presenter och pengar till alla omkring. Och säkert en massa annat också.

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
När jag var liten bet jag de mindre dagbarnen då inte dagmamman var i närheten. Jag tyckte det var roligt att få lyfta upp och trösta dem.

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Mer rättvisa i världen, på alla plan.

18. Tycker du om att dansa?
Ja, dans som jag någorlunda behärskar.

19. George Bush?
Nej

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
Flicka: Elma eller Flora
Pojke: svårare. William, Wilhelm eller Lukas kanske.

22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Ja, absolut. Om jag själv får välja var.

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Typ välkommen. Men han skulle nog snarare säga "Vad säger du nu då?!" med tanke på att jag inte trott på honom tidigare.

24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Jag blir glad om NÅN hänger på. Läsarna är ganska anonyma och har inga bloggar.

Inneboende

Igår var vi på ultraljud, en omvälvande upplevelse. Jag var ganska uppe i varv innan vi åkte dit eftersom jag inte riktigt visste vad vi skulle mötas av. Det har varit svårt att få in i huvet att det ska finnas ett liv där inne och därför såg jag mycket fram mot att få det "bevisat". Men jag var samtidigt orolig för att mötas av nåt man inte vill se. Typ att det inte skulle röra sig och leva. Men det var faktiskt nån där! Helt otroligt att se den där lilla illbattingen snurra runt och hålla på. Alla "delar" finns på plats, vilket ju självklart är skönt att se. Först blev mina ögon alldeles tårdränkta, men sen hade jag ett stort smajl under resten av tiden. Tror jag hade kunnat ligga där och kolla typ resten av dan. Minst. På bilderna man fick med sig hem ser h*n ut som en liten alien :)

Vid 21-tiden såg jag att jag hade ett par samtal missade och meddelanden på jobbmobilen. Det visade sig att det uppstått problem med intranätet. Jag kan inte säga att jag direkt kunde lösa problemet, men med gemesamma krafter kunde vi komma fram till att ingen skulle avlida på grund av det som hade hänt. När vi pratade idag igen visade det sig att både jag och den ansvariga på plats hade drömt om intranätet hela natten och att problemet hade löst sig av sig själv. Tyvär var det inte riktigt så men jag tror det löser sig ändå.

Tillkännagivande

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att följa upp "storyn". Det verkar inte ha varit så svårt att klura ut vad det handlade om har jag förstått, och kanske var det lite meningen också. Jag har haft rätt svårt att berätta det för de som inte är allra närmast, troligtvis för att jag faktiskt har haft svårt att förstå det själv. Och har fortfarande. Men - till saken. För de som inte lyckats lista ut vad det handlar om är det så att...

JAG OCH PETER SKA BLI FÖRÄLDRAR!

Otroligt men sant! På fredag ska vi på ultraljud och jag tror att jag kommer få en chock, eller kanske snarare bli helt överväldigad över att det faktiskt är nåt där inne. Det syns inte så väl ännu och vi båda tycker att det känns absurt (fast roligt, men lite läskigt).

Så. Nu är det sagt :)

Livsglädje!

Ta mig f*n om det inte börjar bli vår på riktigt nu! Man kan gå ut utan jacka, solen skiner och gruset är nästan undansopat. Snöhögarna har minskat jättemycket i storlek senaste dagarna och är snart borta.

Du är så V Ä L K O M M E N, våren!

30-års kalas

Jag tycker om när det händer saker som bryter av från det vanliga (inom vissa gränser). Helgens firande av den nu mera 30-åriga polisJenny medförde lite sånt, på ett bra sätt. Sådär så att jag blir nervös innan för att jag inte har kontroll på hur det kommer bli, och sen bara gör det. Utan att dö.

Vi satte ögonbindel på henne och tog med henne ut i skogen på lite äventyr. Som den tuffa brud hon är blev hon överlycklig över att få kasta yxa, skjuta pilbåge, slangbella, blåspilar och spela paintball.

Så här fin min har vissa när yxan precis kastats iväg. Han som övervakade det hela ser lite rädd ut.

Paintballstjärnorna

Sist men inte minst blev det badtunna, bastu och korvgrillning vid sjön.

Slutledningsförmåga

Jag gör just nu ett diagnostiskt test inför att klara uppkörningen för Word i ECDL. Det är väldigt styrt, man får tre eller fyra alternativ och man har ingen möjlighet att prova sig fram. Jag stör mig på att många av frågorna är korkat utformade. Här är ett exempel:

Om du sparar dokumentet Musse och skriver till namnet Pigg så:
... finns dokumentet Musse kvar.
... har du två dokument som heter Pigg.
... är dokumentet Musse borta för alltid.

1a alt: Ja, det gör det ju men det har ju fått ett annat namn.
2a alt: Nä, det tror jag nog inte
3e alt: Ja, just med det namnet. Dokumentet är ju dock fortfarande detsamma men... med annat namn.

Frukost, lunch eller middag?

... och han blir bara konstigare och konstigare... Eller var det äckligare?