Skärgårdstur

Min Stockholmsvistelse blev kortare än jag trodde. Jag hade tänkt köra igång med SLK-jobbet den här veckan, men nu visar det sig att de som ska utbildas har semester ett par veckor till. Så jag får åka tillbaka hit när det är dax att sätta igång.

De senaste dagarna har ägnats mycket åt att försöka hitta en ny bil att köpa. Vi har kollat hur mycket som helst på nätannonser och besökt bilhandlare. Ikväll ska vi provköra en Audi A6, förhoppningsvis kommer den att kännas bra.

Idag åkte hela familjen ut till Grinda med Waxholmsbåt och åt lunch på värdshuset. Både gott och trevligt. Vi hann även med en promenad och glass innan vi klev på båten tillbaka till Waxholm. När vi skulle gå på hade jag och Peter hamnat lite efter de andra familjemedlemmarna i kön. När det var vår tur att gå på båten säger landgångskillen att vi fick ta Cinderella (som kom in precis samtidigt och hade samma sträckning) istället eftersom det var fullt på Askungen. Okej, sa jag till honom och skriker högt "MAMMA!" eftersom de andra som precis höll på att försvinna utom hörhåll inne på båten. Jag ville bara säga att vi skulle ta den andra båten och att vi skulle ses på kajen i Waxholm. Landgångskillen såg förskräckt ut och sa sen "Okej men ni kan åka med här då". I hans öron lät jag kanske som ett barn som skiljdes från sin mamma, och blev kvar helt utlämnad.

Bra sak nr 2

Glömde en annan fantastisk sak som hänt idag: vår internetuppkoppling har äntligen börjat fungera!

Emlaplåster rules

Just nu älskar jag hela världen.

Rören blev fyllda och jag blev inte ens yr.

I fortsättningen ska jag alltid använda sånt där bedövningsplåster när det ska stickas.

Fredag 28/7

Jag har ett tag gått och tänkt att jag skulle vilja ha ett par Crocsskor (eller som Stockholmarna kallar den - Foppadojan). Kanske inte främst för deras utseende utan mer för hur de är att ha på sig. Efter en dags gående och stående i alla de platta skor jag har, eller barfota som man oftast är när man är hemma, har jag skitont under fötterna numera. Graviditeten gör väl sitt därtill. Jag hade först lagt undan ett par rosa, men eftersom jag blir alltmer färgskygg ju längre från sommaren jag kommer kändes de inte riktigt rätt. Så det blev ett par, som färgen så fint kallas, chokladbruna istället av modellen Beach. Kändes mer rätt och de är jäkligt sköna.

Idag är min sista dag på "umeåjobbet", i alla fall för ett tag framöver. I eftermiddag åker vi till Sthlm och sen är det tänkt att jag ska stanna och jobba ett tag för SLK. Det har inte direkt varit nåt jättedrag här på arbetsplatsen den här veckan jag jobbat. Jag har försökt ta tillfället i akt att bli bättre på Excel med hjälp av det övningsprogram som finns för eleverna här. En del surfning har det också blivit (fast man inte får... aj aj). Har så gott jag kan försökt förbereda mig för det uppdrag som ska genomföras hos SLK, vilket också faller inom ECDL-kategorin. Lite svårt såhär på distans då jag anar att förutsättningarna som finns för eleverna här och medarbetarna där är ganska olika. Vi får se hur det går när jag är på plats.

Innan vi åker iväg ska jag gå till vårdcentralen för att ta det där förhatliga blodprovet. Jag försöker att inte bli nervös och har hyfsat stor tillit till bedövningsplåstret.

Igår slutade Jenny sitt jobb i Tyskland så idag åker hon hem för att jobba i Sverige istället. Ska bli fantastiskt roligt att träffa henne igen, kommer faktiskt inte ihåg när vi sågs senast. Tror det var i januari precis innan hon åkte iväg, och sen har våra Sthlmsbesök inte matchat varandra under våren.
Nu ska jag gå och ta en tablett mot halsbrännan (uurrk) och sen ska jag fortsätta med Excelövandet.

Bloody hell

Igår var jag hos den nya barnmorskan. Jag var ganska nervös att det var den här gången det skulle tas blod igen. Det är inte bara obehagligt, det är även svårt att få det att funka. Men jo då, hon ville ha ett par rör. Jag förstår inte vad det är som händer, men när den där nål väl stuckits in i armen finns det inget hellre jag vill än att de där rören ska fyllas. Helst fort som attan. Men precis som förra gången slutade det att rinna, bara det att den här gången slutade det ännu tidigare. Jag blev kallsvettig, yr och svimmade nästan fast jag låg ner. Hon tyckte inte det var nån idé att fortsätta eftersom jag inte mådde så bra, vilket gör att jag måste gå och göra om det igen idag eller i morgon. Jippi! Hon gav mig ett bedövningsplåster att ha på stickstället en stund innan, och jag håller tummarna för att det ska ge mig lite hjälp på traven. För övrigt verkar hon jättesnäll och trevlig, och det kändes hemskt bra.

På kvällen blev det grillning på uteplatsen med Pia och Roger. Grillad marinerad kycklingfilé är inte dumt alls. Inte grillad halloumiost med honung heller. Det blev rätt sent med tanke på att de flesta av oss skulle upp och jobba idag. Men det var ju trevligt. Bl.a. skrattade vi åt gamla pinsamma one night stand-historier och pratade om att den yrkeskår R ingår i är väldigt speciell om man är en individ med egna tankar, som inte alltid motsvarar yrkeskårens.

Idag efter jobbet ska jag träffa Maria (om hon kan). Eftersom jag åker till sthlm i morgon och blir kvar där ett tag kommer hon vara mamma nästa gång vi ses. Spännande.

Inspirationen flödar...

I morse var jag hos arbetsförmedlingen på återträff för arbetssökande. I det ingick även en individuellt samtal med nån arbetsförmedlare. Vid de tillfällen jag varit i kontakt med dem har jag alltid gjort vad som förväntats av mig (upprättat handlingsplaner m.m. via ams hemsida osv) och då har de inget att säga. Vet egentligen inte riktigt vad alternativet skulle vara, det är ju jag själv som ska söka jobben - inte dem. Med andra ord känns det lite meningslöst att gå dit, men jag gör det ju ändå.

Sen cyklade jag hem i värmen och pratade med Maria i telefon. Det verkar klart nu att hennes sambo kommer få jobba i Skåne från och med oktober, vilket ju är jättebra för honom som gått arbetslös ett bra tag men jättetråkigt för mig. Det är ju inte så att det vimlar av vänner här uppe precis. Dessutom ska vi ploppa ut varsitt barn med bara ett par månaders mellanrum... hade varit väldigt skönt/bra med någon man känner i samma sitation att dela allt nytt med. :( Tråkigt tycker jag.

Befinner mig nu på arbetsplatsen. Det är inte så att tiden rusar iväg direkt. Det sitter tre elever här inne med sina självstudier. På en timme och en kvart har jag fått en fråga. Suck...

Undrar om färgaffären där vi beställde tapeter förra veckan kommer att höra av sig idag. Undrar också hur lätt/svårt det är att tapetsera det där rummet. Tvivlar på att vi kommer hinna det den här veckan eftersom vi åker till Sthlm på fredag eftermiddag. Sen kommer jag vara borta ett antal veckor så vi får väl se när det blir.

Vi har även beställt en barnsäng och ett skötbord från IKEA. Och i söndags fick vi en mössa och en overall i ministorlek av blivande farmor och faster. Lite skumt känns det, fast spännande. Det känns som att det nu finns en relation till magen och det som rör sig där inne på ett hyfsat etablerat sätt. Men att "den" som nu växer där i ska komma ut är en helt annan sak att greppa. Jag längtar efter att få träffa honom eller henne (fast jag tror att det är en hon).

För övrigt märks det att det är semestertider. Det känns som att stan är folktom. Jag gillar känslan när man är cyklar till jobbet typ vid 7.30 och bara möter ett fåtal personer och bilar. Men senare får det gärna bli lite mer liv och rörelse.

På resande fot

Rubriken kunde lika gärna varit "Rekordlångt inlägg". Känns i alla fall så i skrivande stund.

Det är när man är på resande fot som det händer saker man skulle velat skriva ner här. Men det har ju varit svårt eftersom tillgången på datorer har varit sådär.

Sist jag skrev var vi i Täby och skulle strax bege oss till Danmark, och innan det var vi på "landet" (Tresjö). Där blev det en hel del sol och bad, fiskande, grillande, tv-spelande osv. Vädret var fantastiskt varenda dag och man fick lite av den känsla man hade när man var liten och hade sommarlov. Efter drygt en vecka i Tresjö åkte vi tvärs över landet för att gå på bröllop i Östersund. Jag hade gruvat mig för det redan innan och känslan blev inte direkt mindre ju närmare vi kom den här dagen. Bordsplacering och mingel med nytt folk är verkligen inte min grej. Många gäster (typ 120 eller nåt), varav max 10 jag träffat tidigare nån gång. Avsaknaden av alkohol för min del medan de flesta andra drack rätt hyggliga mängder gjorde att jag vid flera tillfällen ville resa mig så fort att stolen ramlat omkull och springa ut ångestskrikande. Men nä. Tålmodig som jag är (eeeh...?) satt jag där och log krampaktig medan sällskapet vid vårt bord blev allt fullare och kunde inte ens knipa igen när talen hölls. Jag är ganska säker på att jag inte haft några större sympatier för de här personerna även om jag också fått dricka, men nu i mitt lite för klarsynta tillstånd tyckte jag att de uppförde sig som idioter. Kvällen/natten fortsatte i samma anda (dricka och röja) och när vi äntligen satte oss i bilen kl 03 kände jag mig oerhört lättad.

Ganska gott

Efter en snabbvisit norr om Sthlm (Täby o Åkersberga) tog vi oss ner till Danmark. Att åka Stena Linefärja i fyra timmar efter att ha suttit i bilen hela natten var även det en tålamodsbeprövande upplevelse. Båten var fylld av energiska barn som for omkring överallt. För barnen finns det ganska mycket att sysselsätta sig med faktiskt. Bollhav, filmvisning, tv-spel m.m. För vuxna finns det en minimal taxfreeshop, spelautomater av typen enarmad bandit (fast numera är armen ersatt av en knapp förstod jag), några fik och en restaurang där de serverade brunch för 79 kr. Vi drog ut på brunchen så länge det gick innan vi återvände till de obekväma stolarna som var näst intill omöjliga att somna i hur gärna man än ville.

Kryb-i-ly-kro

Väl framme i Grenå hade vi 16 mil till framför oss. Efter ett par timmar med inte helt tillräckliga kartor hade vi lyckats krångla oss fram till slutmålet. Vid ett tillfälle frågade vi efter vägen på en mack, vilket vi förstod ungefär en tredjedel av. Vi hann sova medvetslöst nån timme innan middan. Ja middan. Det är ett kapitel för sig. I paketpriset ingick förutom boendet frukost och tvårättersmiddag varje dag. Eftersom ingen (förutom vi) var under 50 år kändes det som att vi hade hamnat i matsalen på ett finare äldreboende. Exakt kl 18 skulle man befinna sig vid sitt bord i matsalen, alla åt samma sak. Så där satt vi, bland en drös äldre par som slutat prata med varandra för länge sen. Det slamrades högljutt med besticken och de få meningar man hörde var av typen "Ja, men det här var ju gott". Efter middan som var avklarad på en timme gick vi ut för att se vad som fanns i omgivningarna. Fält och landsbyggd. Thank god för att vi hade med oss bil. Utan den hade det blivit svårt att fylla tiden på detta ställe. Så våra dagar bestod i att göra utflykter kors och tvärs. Lite olika småstäder, lite sol och bad, några gamla slott och fästningar osv. Vädret var skitbra hela tiden. Efter den andra middagen på hotellet fick vi nog och höll oss från det i två dagar. Vem äter middag kl 18 när man har semester?! Det är ju en del av dagens/kvällens innehåll att leta upp nån trevlig restaurang att äta på och sitta där ett bra tag. Kändes betyligt mer rätt. Sista kvällen fick vi dock lov att äta i matsalen för att kunna dokumentera. Sammanfattningsvis rekommenderas ingen under 50 år att åka till det där stället.

Ångestmatsalen

Det tog oss två dagar att komma tillbaka till Umeå, en nätt liten sträcka på typ 140 mil. Ganska skönt att vara här ett tag innan det är dax att dra igen. Den här veckan ska jag jobba lite grann. Det är väldigt lugnt här och tiden går rätt långsamt, därav mitt långa inlägg. Det är skitvarmt och instängt (fönstren går inte att öppna så mkt + 17 datorer i samma rum). Om en kvart slutar jag och det är jag rätt glad för.

Semester

"Hemma" hos Anneli

Det är en underlig känsla att bo i någon annans hem, någon man aldrig träffat. Anneli hyr ett hus i Visinge, Täby av några kompisars kompisar över sommaren. De har satt upp massa bilder av sitt barn och sig sjäv i huset som jag går och tittar på och försöker tänka ut vad det är för slags människor. Mannen/pappan i huset känner jag faktiskt igen väldigt mycket, men jag vet inte varför. Känner inte igen namnet heller. Jag kan tänka mig att han kommer från Åkersberga.

I natt åker vi ner till Varberg för att ta färjan över till Grenå i Danmark (här ska vi bo). Av alla tider på dygnet så går den kl 08.00 i morgon bitti. Egentligen spelar det inte så stor roll, vi är ju lediga. Jag oroar mig för att min lagade visdomstand som börjat ila kraftigt när jag råkar använda den kommer gå åt helsike medan vi är borta. Hoppas inte. Jag tuggar duktigt med andra sidan av munnen och försöker låtsas som ingenting.

Pia försöker fixa ett jobb åt mig på Apotektets personalfunktion, och det vore hur bra som helst om det gick. Frågan är om de kommer ta in en gravid som eventuellt kan jobba några veckor innan hon är borta ett bra tag. Visst, man får inte diskriminera pga. det men å andra sidan är diskriminering av det slaget väldigt svårt att peka ut. Det är ju bara att motivera att de valt en annan sökande genom att de har mer eller lämpligare erfarenhet t.ex. Men jag håller ändå tummarna. I augusti ska jag jobba åt SLK. Känns bra att få jobba men tråkigt att vara borta från Peter på obestämd tid.

Vi hörs i framtiden