På väg och på plats

När jag flög härom kvällen hände nåt underligt. En stund efter start började det göra jätteont i min nyligen lagade tand. Jag försökte ignorera men det var svårt. Tänkte att det skulle gå över så fort vi kom ner på marken, men det höll i sig. Det höll faktiskt i sig i flera timmar. Jag försökte komma på varför det blivit såhär och med mina mycket fattiga kunskaper i tandanatomi kom jag fram till att trycket som uppstår där uppe i lufen når nerverna i tanden på ett annat sätt än om tanden varit olagad. Det "nya" materialet i tanden står lixom inte emot det. Anneli tyckte sig känna igen det där och trodde hon hade hört om det nånstans. Det kändes skönt att höra på nåt sätt. Jag hann bli rädd att det hade blivit nåt fel och att jag skulle behöva gå o dra ut den.

Återanpassningen till normal arbetsmiljö har gått bra. Det är bra att vara på plats och jobba ett par dagar. Många saker som har varit liggande pga. av uteblivna diskussioner har kunnat lösas. Jag har även kunnat visa upp hur det ser ut och hur långt jag kommit hittills. Reaktionerna har som tur är varit positiva. Jag var rätt nervös för att visa upp mitt "verk" för storchefen. Men hon sa både jättebra och vad duktig du är, vilket är stort för att komma från henne. Jag vet inte hur jag ska ta emot sånt där från henne, för det händer så ohyggligt sällan. Men jag lyckades säga tack så mycket och vad bra.

När jag är här känns det nästan som att jag inte alls varit här ifrån.