Ljumskvärk

I tisdags var det dax att börja med ridningen igen. Jag var lite nervös innan jag åkte dit. Senast jag satt på en häst var i början av juni, och även om det inte är jättelängesen så har jag inte ägnat många sekunders tanke åt det sen dess. Därför känns det oändligt länge sen. Man fick välja häst så jag körde på ett säkert kort. Trots det gick det ganska dåligt, jag kände mig helt i obalans. Ridläraren var vikarie, men jag har haft henne förr vid flera tillfällen. Hon är känd för att vara hård men rättvis. Därför blev jag väldigt förvånad när hon sa en del bra saker under lektionen. Det stämde inte alls med hur det kändes. Jag tror att hon var lite extra snäll för att hon visste att jag hade haft riduppehåll. När jag gick till bilen efter att ha suttit av kände jag mig som Lucky Luke - h j u l b e n t. Som sagt. Jag är hemskt ovan, både mentalt o fysiskt. Mina ljumskar och min bål är fortfarande ömma.

Härom natten drömde jag om en blogg som jag aldrig varit inne på, utan bara sett namnet i bloggnätverket. När jag såg namnet reagerade jag på det dels p.g.a. hennes tv-medverkan, men även för att hon frågade mig+resskällskap om vägen till tunnelbanan i Paris när vi irrat runt efter att ha stigit av flygbussen. I drömmen gick jag in och skrev en kommentar i hennes blogg, och dagen efter kände jag att "okej hon får väl tycka att jag är störd som skriver det här, men vad gör det om hundra år". Hon svarade att hon också brukade drömma om bloggare hon aldrig träffat. Så jag verkar inte vara helt själv om att drömma om bloggvärlden.