Dagen efter

en möhippa ska man väl känna sig ganska trött? Nej, det var inte min möhippa och ja, jag känner mig riktigt trött idag. Det var Peters kusin som gifter sig på lördag som var möhippeföremålet, och hennes dag var späckad med saker. Dock inget som vi själva inte hade velat göra, och hon var otroligt glad över att vi fixat allt det här för henne. Så idag är hon en trött, men glad, blivande brud som hade många händelser och intryck att smälta. Det är Pia som ska ha den absolut största elogen för att det blev så bra, jag har försökt att stötta så mycket det gått.

I morgon är första semesterdagen och det är först nu idag jag insett storheten i detta. När jag gick hem i fredags kändes det mest bara som vanlig helg, och jag hade lite svårt att inse att jag faktiskt kommer att vara därifrån fem härliga veckor. Men när jag idag, i min trötthet, insåg det här fylldes jag av varm lycka. Otroligt härligt! Det har hänt saker som gör att semestern nog inte kommer att bli precis som planerat, men det är till det positiva så det är ingen som är ledsen för det :) Hur som helst hoppas jag att det kommer bli mycket tid för att leva i nuet och bara vara, det är sånt som nästan aldrig händer till vardags.